Tidigare i våras gjorde Hufvudstadsbladet en opinionsmätning på Åland, där den sista frågan gällde huruvida Åland borde bli självständigt. Det är en marginell grupp som håller med.
En övervägande majoritet på 73 procent är helt emot tanken på ett självständigt Åland, medan 10 procent är delvis av annan åsikt. 6 procent vill att Åland ska vara självständigt och 8 procent håller till viss del med. Resterande valde att inte ange sin åsikt på frågan. Opinionsmätningen baserar sig på svar från 498 myndiga personer bosatta på Åland.
Ytterst marginell grupp
Statsvetaren Göran Djupsund, som är bosatt i Mariehamn, menar att de ålänningar som önskar att Åland skulle stå helt på egna ben inser att det vore svårt att genomföra i praktiken.
– Det är en ytterst marginell grupp som vill se ett självständigt Åland, säger han till Hufvudstadsbladet.
Det enda partiet på Åland som uttalat arbetar för Ålands självständighet är Ålands Framtid, som föll ur lagtinget vid senaste valet.
Vill se ökad självstyrelse
Obunden samling på Åland vill fortfarande att Åland ska höra till Finland, men de vill se ökad självstyrelse.
– Det är vi förespråkare för och vi fortsätter på den linjen. Men självständighet? Inte en chans. Vi anser att Finland är ett otroligt bra land, säger åländska oppositionsledaren Marcus Måtar (Ob) till Hufvudstadsbladet.
Han menar att den viktigaste frågan för Åland i kampen om ökat självstyre är större kontroll över beskattningen.
– Vi har redan generellt lägre beskattning tack vare kommunal- och fastighetsbeskattningen. Om Åland skulle ha större inflytande över beskattningen än vad vi har idag, tror jag att det skulle finnas utrymme för betydligt lägre skatter på Åland än i resten av Finland, säger Måtar.
Måtars förslag är att samfundsskatten på Åland skulle sänkas från 20 till 15 procent. Även arvsskatten skulle han gärna se att Åland får rätt att ta över, för att sedan kunna avskaffa den på ön.
Utrikes- och säkerhetspolitiken tillhör enligt självstyrelselagen Finlands behörighet och Måtar ser i den frågan ingen orsak till att Åland skulle börja bedriva utrikespolitik i någon större utsträckning.
