DELA

Hancock hittade en konstskatt

I morgon fredag öppnar utställningen ”De återfunna skisserna – återfunna verk av Robert Hancock på Galleri Skarpans i Saltvik Kvarnbo.– Fyndet visar på bredden i Robert Hancocks konstnärskap, säger brorsonen Michael Hancock som hittade konstskatten inbyggd i en vägg under en renovering.

När journalisten och författaren Michael Hancock ärvde makarna Robert och Kaja Hancocks konstnärshem Fridhem i Eckerö gjorde han ett märkvärdigt fynd då han började renovera det gamla huset.

Uppe på vinden, i makarnas sovrum, omsorgsfullt inspikad bakom en blindvägg fanns en formidabel konstskatt bestående av en mängd av Robert Hancocks skissblock och tecknade studier.

– Där fanns runt femtio skissblock från 1930-talet och framåt, träsnitt, grafik … När jag slog upp det första blocket och började bläddra förstod jag att det var en spefull hälsning från Robbe till eftervälden, sådant låg i hans natur, berättar brorsonen Michael Hancock.

Varför Robert Hancock gjorde på detta viset är skrivet i det blå.

– Det är ju det som är det stora mysteriet. Robbe sket blankt i eftervärlden på grund av tragiska omständigheter. Efter att som ung ha drabbats av påssjuka var han steril och han visste om det, och det var svårt i en familj och en släkt där alla fick många barn. Robbe förstod tidigt att han hade ett enda liv, och det enda som betydde något för honom var att få skapa. Han besatt en oerhörd kreativ mångfald, och att han gömde sina skisser som ett easter egg för eftervärlden att hitta – eller inte hitta – låg helt i hans natur. Han kunde ju inte veta vad som skulle hända, om någon skulle återfinna och ta vara på dem eller om de skulle brännas upp med huset.

1940-talets Paris

I utställningen ”De gömda skisserna – återfunna verk av Robert Hancock” visas 33 verk, nästan alla från fyndet på vinden kombinerat med några senare verk som funnits tillgängliga sedan tidigare.

Centralt placerade på en kortvägg i Galleri Skarpans hänger en serie krokier, nakenstudier i kol.

– Egentligen är det inga krokier, utan omsorgsfulla och avslutade studier som är daterade och som blev viktiga för honom. 1948 åkte Robbe till Paris för att studera under Fernard Léger, och de här gjorde han året innan i Stockholm för att förbereda sig. De visar hur långt han kom i sin konstnärliga utveckling på egen hand innan den stora mästaren Léger slog klorna i honom.

Ett tiotal kolorerade, expressionistiska studier som visas i utställningen är skapade under Hancocks år i Paris 1948–49, där han förutom för Léger även studerade hos André Lhôte.

– Det var något i det bagatellartade som grep mig, den är så frimodig och fräck, säger Michael Hancock om ”Kvinna och stege”, den första tavlan i utställningen, och berättar att verken hänger i ungefär samma ordning som de upptäcktes i de återfunna blocken.

Andra bilder från Parisåren bär titlar som ”Miss France 1949” och ”Ta gueule” – det senare ett grovt franskt uttryck för ”håll käften”.

– Det finns mycket humor i dem, de är spefulla och visar Robbes på temperament. I bakgrunden på ”Ta gueule” syns en textad skylt där det artigt bes om tystnad på franska, med den grova avslutningen ”Ta gueule” delvis dold av kvinnans ros. Det är sådana tidsdokument.

Eckerömotiv

Robert Hancock föddes 1912 i Helsingfors och lärde sig tidigt keramik och skulpur av sin morbror och läromästare Grisja Tigerstedt. Efter studierna på Ateneum 1932–38 gjorde han sig ett namn i Helsingfors innan han flyttade till Stockholm 1942 där han bland annat studerade vid konstskolan Académie Libre 1947–48.

Efter studieåret vid Légers och Lhôtes akademi i Paris resta Hancock runt i Europa några år innan han flyttade tillbaka till Norden i början av 1950-talet. 1962 flyttade han till Eckerö där han kom att bo resten av sitt liv.

Under en lång tid målade Hancock bara sporadiskt, helt enkelt för att han inte hade råd.

– Han var länge gift med en kvinna som försörjde honom. Sen träffade han Kaja som inte hade en spänn och blev tvungen att livnära sig. Han hade tidigt lärt sig göra keramik av Grisja Tigerstedt och byggde en egen ugn och försörjde sig sedan på att sälja keramik. När han blev pensionär och tjänat en hacka på keramiken kunde han börja måla på allvar igen.

Från Hancocks senare persiod finns flera färgstarka skärgårdsmotiv från Käringsund, varav fem akryler kompletterar de nya fynden i utställningen.

Utställningen ”De gömda skisserna” på Galleri Skarpans öppnar med vernissage i morgon fredag klockan 17.30–19.30, och visas sedan fram till 30 april under galleriets öppettider klockan 12–18 på fredagar och lördagar samt efter överenskommelse.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp