”Dumsnålt att inte ta de här lånen”
På kort sikt är Finlands ökade statsskuld inget extremt problem, men på lång sikt måste landet se över finanserna och komma ur skuldspiralen.
Det säger Mats Löfström, åländsk riksdagsledamot.
Finlands ekonomi, bnp, krymper med 5,5 procent i år. Återhämtningen kommer att bli långsam och statens skuldsättningen kommer att växa snabbt och kan uppgå till 80 procent av bnp år 2024.
Det menar Finansministeriet som släppte sin senaste rapport om de ekonomiska utsikterna i Finland fram till 2024 på torsdagen.
Hur allvarligt är det att Finlands statsskuld riskerar växa så här mycket?
– Så klart det är allvarligt att den växer från 60 till närmare 80 procentenheter, och i vissa scenarier ännu mer. Men alternativet är ännu värre. Nu behövs stimulans och skydd för både individer och företag, för om vi inte ger det kommer vi inte ha något att bygga på när den här krisen är över, säger han och konstaterar samtidigt att alla lån ska betalas tillbaka, säger Mats Löfström.
Finland skiljer ut sig bland de nordiska länderna i dag. Sverige har en statsskuld på omkring 22 procent. Det är väldigt lågt. Varför är det så olika?
– Det finns många orsaker till det, men två stora förklaringar är att finanskrisen 2008 drabbade Finland tuffare än Sverige. Vi gick in jämsides, men kom ut på helt olika sätt. Finlands bnp har stampat på stället sedan dess.
En orsak till det, menar Mats Löfström, är att Sveriges industri är mer diversifierad och har tillverkat det marknaden vill ha. Finlands teknologi och pappersprodukter har inte varit lika efterfrågade.
– En annan orsak är att Finland har en betydligt högre arbetslöshet. För varje procentenhet man får upp sysselsättningen så ger det en miljard mer i skatteintäkter i Finland. Om vi haft lika hög sysselsättning som Sverige de senaste tio åren hade vår ekonomi gjort överskott, men tyvärr har vi inte gjort överskott ett enda år. Därför är våra finanser sämre rustade och vi har tagit mer lån, oavsett vilka partier som styrt. Det här är ett strukturellt problem som vi får kämpa med. Och så har vi en äldre befolkning.
Grekland var nära att gå i konkurs för ett par år sedan eftersom de skuldsatt sig upp över öronen. Finns det risk att Finland blir ett nytt Grekland?
– Nej, jag ser ingen sådan risk på kort risk och inte kopplat till coronakrisen. Grekland, Italien och Portugal är betydligt mer skuldsatta nu, de har mer än 100 procent av bnp i skuld och till och med de klarar av mer upplåning nu, eftersom alla vet att alternativet är sämre.
Mats Löfström poängterar ändå att det är viktigt att de pengar man lånar används för att komma över svackan och inte till något annat, så att både företag och individ är redo att jobba när allt vänder.
– Det vore dumsnålt att inte ta de här lånen. Finlands skuldsättning är relativt låg i jämförelse med andra europeiska länders, även om den är värre än exempelvis Sveriges och Hollands. När det här är över så måste vi ändå ta oss ur skuldsättningsspiralen. Gör vi inte det kommer vi att komma till en sådan gräns att vi också tappar kontrollen över våra statsfinanser på samma sätt som Grekland. På kort sikt finns inte den risken, men nog på lång sikt.
