Under Godby högstadieskolas projektvecka vid månadsskiftet agerade tre av eleverna ådvakter. Nyan besökte holmen i Låga skärgården där ungdomarna spenderat de senaste sju dagarna.

Vädret visar sig från sin bästa sida med strålande sol när vi kliver i båten. Trots det märker man av hur det direkt blir kallare när vi kommit ut en bit. Samma rutt gjorde Sebastian Nordin från Ådans vänner för en vecka sedan, då han förde ut de unga ådvakterna till en av Låga skärgårdens holmar. Båtresan från Långbergsödaöjen tar omkring 25 minuter.

– Där framme är stugorna som de bor i, säger Nordin när vi närmar oss vår destination.

Där kan vi skymta tre figurer på stenarna. Det är 15-åriga Wilmer Nordin från Sund och Oliwer Öhberg från Geta, samt 16-åriga Hjalmar Mörn från Östra Saltvik som kommer och möter oss när vi tar i land. Idag har de befunnit sig på holmen i sju dagar.

– På oss har det inte gått någon nöd, vi har haft det bra och allt har gått fint, säger Wilmer Nordin.

En av killarnas uppgifter har varit att skrämma bort havsörnen, som är den största faran för ådan under häckningstiden. Även om alla tre är aktiva jägare till vardags och vana vid skärgården sedan de var små, är det ändå första gången de vaktat ådan och varit ute så pass länge i sträck.

– Faktum är killarna är de första som befunnit sig så länge som vakter vid det här området. De har varit de absolut ivrigaste och troligtvis även de yngsta, säger Sebastian Nordin.

Vana till havs

Efter att de deltagit i en av Ådans vänners infoträff blev killarna inspirerade. På eget bevåg bestämde de sig för att ställa upp som frivilliga ådvakter under skolans projektvecka. De kom väl förberedda till holmen med proviant, kläder för alla väder och tillräcklig ådkännedom.

– Vi har ätit mycket pyttipanna, korv, potatis, lök och ägg, berättar Öhberg.

Något gräl har de inte uppstått sinsemellan, trots att det bott så nära inpå varandra. Det blev istället en fridfull vecka av båtfärder runt holmarna, jakt på kråkbon och placering av ådtak.

– Under ådtaken kan honan sätta ägg, samtidigt som det ger skydd för kråkor och andra rovdjur, säger Mörn.

Ådorna kan vara lite kräsna när det gäller val av bo, därför kan inte taken sättas ut var som helst. Killarna har fått gå runt på holmen och se efter redan existerande ådbon. Dem kan man framförallt känna igen av dunen i boet.

– Det gäller att vara lite detektiv när det kommer till dunen, så det inte råkar vara någon annan fågels bo, säger Sebastian Nordin.

Ådan kommer gärna tillbaka till ett gammalt bo. Därför passar det ypperligt att placera ett ådtak över ett ställe där ådan redan har häckat.

– Det ligger faktiskt en åda här under en av dem, säger Mörn.

Och visst ligger där en brunspräcklig åda, ruvandes på sina ägg.

Skyddsåtgärder för ejdern

Ejdern är en rödlistad sjöfågel och bland de större sjöfågelarterna. Den brunspräckliga honan kallas åda. Hanen är vit med svarta inslag och grönt huvud och kallas guding.

– De har funnits på Åland i alla tider. Man kunde säga att det är det som kännetecknar Åland och varit ansiktet utåt. Ejdern är något av den inofficiella landskapsfågeln, säger Sebastian Nordin.

– Av sjöfåglarna är det också ejdern som lidit som mest, och därför har den också blivit föremål för det här projektet.

Samtidigt som ejdern minskat har de invasiva rovdjuren växt i antal. Invasiva arter utgör idag ett av de största globala hoten mot biologiskt mångfald. Där de förekommer är de negativa effekterna på framförallt markhäckande fåglar förödande. Mink, mård, kråka, trut och den starka örnstammen utgör ett stort hot mot den nu rödlistade fågelarten. Speciellt under häckningstiden blir de ett enkelt byte för predatorer. Ådans vänner har sedan 2020 drivit projektet med skyddsåtgärder för ejdern på Södra Åland. Ålands fågelskyddsförening räknade att det 2018 fanns 200 häckande ådor där. I jämförelse med dagens siffror är det nu redan över 600 häckande ådor där.

– Det är en ganska markant ökning som skett tack vare att folk befunnit sig där hela tiden under häckningsperioden, säger Nordin.

– Förut var det under den här tiden på året alltid mer eller mindre folk ute i skärgården, då människor både bodde här och hade vårfågeljakt. Det tror vi bidrog till att det även fanns mindre rovdjur.

Under de senaste 15 åren har det varit tomt på folk ute i skärgården under hela april och maj, och rovfåglar- och djur har fått härja fritt. Det är just att bidra med den mänskliga närvaron ute i skärgården som projektet går ut på. Nu har Ådans vänner även börjat skydda ådorna på norra Åland där det finns en sjunkande population av ejdrar, med Nordin som projektledare för det nya området.

– Vi hoppas få samma resultat här. Förra veckan försökte vi inventera de närmaste holmarna, vi uppskattar att det finns över 100 häckande ådor just nu.

Projektet i Saltviks skärgård görs i samarbete med Saltviks jaktvårdsförening. Det är i en av deras stugor som killarna vistats. Som tack har Ådans vänner bland annat fixat till stugorna och ordnat med ett utedass på holmen, berättar Nordin.

– Under veckan har grabbarna här byggt ett nytt utebord åt dem också.

Killarna har hört många fågelläten under tiden på holmen, däribland ejderns. Honan kan kännas igen på det säregna kocklandet och hanen av dess hoande.

– Under stilla kvällar hör man ejderns ljud på långa vägar. Det är något typiskt åländskt, säger Nordin.

– Där är ådhonan och hennes unge!,ropar en av killarna och pekar ut mot vattnet.

I eftermiddag anländer nya ådvakter som byter av med killarna tills kvällsskiftet. Trots att de gärna kunde ha varit kvar längre medger killarna att det ska det bli skönt att få komma hem till egen säng, och att få ta en riktig dusch. Det är spartanskt med tvättmöjligheter på holmen. En dag badade de bastu vid Björksjö, men annars gäller det att värma vatten och spola av sig med det från en hink.

– Det är verkligen guldvärt för oss att någon varit här i en hel vecka, och jättebra att de fick göra det via skolan, säger Sebastian Nordin.

De nya ådvakterna kommer vara där i två dygn. Eftersom det är så pass lång väg med både bil och båt är minimumtiden ett dygn. Projektperioden startades upp 1 maj och pågår fram tills midsommar.

– Det är önskvärt att vi skulle ha ådvakter här åtminstone under den mest kritiska perioden är i början när ådorna ska välja boplats, och i slutet när ungarna kommer ut från bona och ska ut på havet.

Har ni några tips för dem som skulle vilja göra som er och vara ådvakt under en vecka?

– Ta hellre med för mycket mat än för lite. Och bra kläder för alla väder, säger Öhberg.

– En till t-shirt önskar jag att jag skulle ha packat med, tillägger Wilmer Nordin.

Vem som helst med intresse kan vara ådvakt. Bland de frivilliga finns allt från de med viljan att vara i naturen till de som tycker det är ett viktigt arbete. Sebastian Nordin bor i Sund men under många år varit ute i Saltviks skärgård och jagat.

– Det här arbetet blev viktigt för mig när jag såg förändringen som skett, från då man jagade på 90-talet och det fanns enorma mängder ejdrar här ute, tills nu när de blivit allt färre.

Ådans vänner är beredda att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att de ikoniska arterna utrotas på Åland. n

Ådans Vänner

Projekt som strävar efter att gynna sjöfågelstammarna i landskapet Åland.

Sedan 2020 drivit skyddsåtgärder för ejdern på Båtskär i Nyhamnsarkipelagen.

Startade i år ett nytt ådskyddsområde i Låga skärgården i Saltvik, tillsammans med Saltviks jaktvårdsförening.

Drivs av föreningen Archipelago Pares, som grundades 2017.

Föreningens målsättning är att genom olika metoder och projekt sprida intresse och kunskap för miljövård, fiskevård och viltvård.

Samarbetar med Ålands Landskaps-regering.

Ejder

Rödlistad sjöfågel.

Anländer till södra Åland i mitten av april, och norra Åland två veckor senare.

Vuxna honor kallas åda och är brunspräckliga.

Vuxna hanar kallas guding och är vit med svart inslag och grönt huvud.

Ejderns bo består av en grop i marken som fodras med det isolerande ejderdunet.

Honan lägger 4-6 stora blågröna ägg som hon ruvar på i cirka 26 dygn.

Hanen lämnar häckningsplatsen efter att äggen lagts, och ger sig ut till havs där den lever i flockar.

Då äggen kläcks lämnar honan boet inom ett dygn, och ungarna är redo att möta havet.

Ejderstammen ökade kraftigt i Östersjön på 1970-talet, för att nu minska kraftigt delvis på grund av havsörnens återkomst.