Vilka är dina viktigaste valfrågor?
Vem sätter agendan för vad som diskuterats i samhället? Exempelvis under en valrörelse? Är det de politiska partierna? Väljarna? Lobbyorganisationer? Ryska trollfabriker? Näringslivet? Eller medierna? Spelar det någon roll?
På den sista frågan är svaret så klart ja, det spelar roll. Det som diskuteras i samhället inför ett val påverkar valets utfall. I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att se hur strukturerna ser ut och hur medier agerar och fungerar.
I Sverige har Institutet för mediestudier gjort medievalsundersökningar i samband med svenska riksdagsval sedan 1979. Nu har den senaste, ”Politiken, medierna & nyhetsagendan” publicerats som belyser höstens riksdagsval i Sverige. Bakom den står bland annat professorerna Jesper Strömbäck och Bengt Johansson vid Göteborgs universitet.
Förutom rapporten har de även skrivit en mer lättillgänglig debattartikel i Dagens Nyheter, som publicerades den 16 maj.
Slutsatserna är att de traditionella medierna tog ett steg tillbaka och lät partierna styra vilka ämnen som dominerade valrörelsen. Det blev mest fokus på brott och straff, ekonomi och energifrågor – frågor som partierna ville diskutera. Frågor som var viktiga för väljarna – äldreomsorg, sjukvård, klimat och utbildning – fick inte samma utrymme.
Andra saker som sticker ut i forskningen är att nyhetsrapporteringen speglade hur opinionen såg ut. De olika partierna har alltså fått den mängd bevakning som deras storlek motsvarar i opinionen, medan medierna i valet 2018 gynnade små partier med mer bevakning.
I valrörelsen 2022 ställdes partierna inte till svars för brister inom vård, äldreomsorg eller krisberedskap efter pandemin, utan debatten präglades av det partierna ville fokusera på: brott, straff, energi och ekonomi. Inte ens globala frågor som kriget i Ukraina, säkerhetspolitik eller klimatkrisen fick fäste i debatten.
Det här leder till att forskarna drar slutsatsen att uppfattningen om oinskränkt journalistmakt inte håller. Debattartikeln avslutas med; ”Det finns goda argument för att det är precis så här medierna bör bevaka ett val. Valrörelser ska vara partiernas arena, inte journalisternas. Ändå blir det problematiskt om detta synsätt dras till sin spets. Om partierna väljer att ducka för frågor som väljarna prioriterar, är det journalistikens uppgift att lyfta fram dessa och granska politiken. Så blev det inte 2022.”
Det senaste Mediebarometern, som också görs vid Göteborgs universitet, visar att fler prenumererar på dagstidningar i Sverige. 2022 steg andelen som bor i ett hushåll med en dagstidningsprenumeration till 52 procent i Sverige. Det är en positiv utveckling, även om undertecknad förstår jävsproblematiken i det påståendet.
Vad betyder det här i en åländsk kontext? Åland laddar upp inför lagtingsvalet i oktober. Partierna är i full gång med sin kandidatnominering och att vässa argumenten i sina viktiga frågor. Medierna samlar resurserna för att hitta sätt att på bästa sätt bevaka det demokratiska samhällets högtidsstund på ett rättvist, jämlikt och bra sätt. Rapporten ”Politiken, medierna & nyhetsagendan” kan vara värdefull läsning på vägen.
Nya Åland har med sin historia, ursprunget ur tidningskrisen i början av 1980-talet, ett särskilt ansvar att främja en bred debatt. Av Nya Ålands linje, publicerad i det första provnumret den 9 juni 1981 framgår att tidningen ska: ”Hålla spalterna öppna för allmän debatt och på redaktionell plats förmedla också synpunkter som annars har svårt att göra sig hörda. Redaktionen bör aktivt stimulera en mångsidig samhällsdebatt.”
Nyligen frågade Nya Åland i Åland Gallup om hur viktig man anser att en specifik valfråga är, nämligen eventuella satsningar på fasta förbindelser som tunnel till Föglö och bro över Prästösund, är i höstens val. Det här med anledningen av den debatt som fördes i lagtinget om skärgårdstrafiken tidigare i vår.
Resultatet visar att fasta förbindelser främst är en viktig fråga för Centerns väljare. Av alla deltagare i gallupen som röstar på något annat parti än Centern så anser enbart 25 procent att fasta förbindelser är en viktig valfråga. Av de som röstar på Centern anser däremot 70 procent att det är en viktig fråga. Här ska man komma ihåg att enbart 19 procent av deltagarna röstar på Centern.
En del av valdebatten inför höstens val kommer helt säkert att fokusera på fasta förbindelser, och ännu mera på skärgårdstrafiken – det är ju för Åland viktiga frågor, det är inte tal om annat. Samtidigt finns det en rad andra frågor som också är viktiga: ekonomin, klimatomställningen, vindkraftssatsningen och vattenfrågor för att nu nämna fyra stora.
Bland er läsare finns säkert också andra prioriteringar, så vad tycker du borde debatteras inför höstens val?
