Allt färre unga räknas idag som simkunniga i Finland. Allt färre åländska barn går också i simskola. Vad är orsaken till att invånare i ett land med så mycket vatten inte kan simma?
I vilken ålder ska barn lära sig att simma? När barnet kan gå själv? När barnet börjar skolan?
Intresset för simskolor för barn har hur som helst under de senaste tio åren minskat på Åland.
I år anmäldes 621 barn till simskolorna i de åländska kommunerna. Jämfört med för tio år sedan har siffran sjunkit med 18 procent, då 761 barn anmäldes.
Erika Kvarnström, koordinerande simlärare på Folkhälsan, säger att den grupp som minskat mest i anmälningar är åldern 8-9 år. Det kanske kan bero på att barnen gått i simskola tidigare, och att det nu finns många andra aktiviteter som tar upp tiden under sommaren.
Hon vill dock uppmana föräldrar att uppmuntra sina äldre barn att fortsätta gå i simskola.
”Föräldrar har inte lika bra koll på hur man i Norden definierar någon som simkunnig”, säger hon.
Man anses vara simkunnig om man kan simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, samt att man kan livrädda.
Att kunna simma är livsvikigt. Att som förälder veta att ens barn är simkunnigt är livsviktigt. Då räcker det inte att låta barnet gå i simskola i ett eller två år och sedan anta att barnet lärt sig simma tillräckligt bra, utan det krävs också att man aktivt tar reda på vad barnet faktiskt kan.
I en artikel av Svenska Yle berättar simlärarutbildaren Eva-Lena Gästrin att simkunskaperna drastiskt har blivit sämre under de senaste åren. Hon tror att en lösning skulle vara att tidigarelägga den kommunala simundervisningen.
”Det viktiga arbetet med simkunskaper borde göras innan barnen tänker för mycket på de kroppsliga sakerna. Om vi tidigarelägger simundervisningen till sista året på dagis och till årskurs 1-2 så skulle barnen ha 3-4 år på sig att få grundläggande simkunskaper”, säger hon.
En studie från Finlands Simundervisnings- och livräddningsförbund från 2022 kom fram till att endast 55 procent av 12-åringarna i Finland var simkunniga. En kraftig försämring från 2016 då 76 procent kunde simma.
I ett land med nästan 188 000 sjöar är det högst oroväckande att knappt hälften av ungdomarna kan simma. Är man dessutom inte själv simkunnig är det mycket svårare att livrädda en person som håller på att drunkna.
Vad är då det rätta att göra för att vända den oroväckande trenden?
Ordentliga simkunskaper kan man naturligtvis inte förvänta sig att alla barn i förskoleålder ska ha, utan det krävs precis som Erika Kvarnström säger att inlärningen ska pågå tills barnet räknas som simkunnig, även om det ibland kan ta längre tid.
Men en start i tidig ålder är viktig. Det ger barnen en chans att tidigt vänja sig, skapar trygghet men även respekt för vistelse i och vid vatten.
Samtidigt behöver det sluta ses som tabu och pinsamt att inte kunna simma i äldre ålder. Det är därför viktigt att också fortsätta främja de vuxensimskolor som erbjuds.
Simkunniga vuxna är goda förebilder, och ger simkunniga barn.
Minska riskerna för drunkning
Lämna aldrig barn utan uppsikt vid vatten. Om flera vuxna är närvarande, bestäm tydligt vem som ansvarar för barnen.
Små barn ska alltid vara på armlängds avstånd från en vuxen.
Bada helst inte ensam, oavsett ålder eller simkunnighet.
Använd flytväst vid båtfärder och nära vatten om det behövs.
Dyk aldrig i okänt vatten.
Håll räddningsvägar fria så att ambulans och räddningstjänst kan komma fram.
Var försiktig med alkohol i samband med bad och båtliv.
Lär barn vattenvana stegvis och utan att skapa rädsla.
Tänk på att inte alla vuxna kan simma - planera aktiviteter därefter.
Källa: ÅHS:s hemsida, www.ahs.ax
