Vi skräder inte orden – det är en kris
Vi är på väg mot en global miljökollaps. Nya Åland vill inte skräda orden. Därför inför vi nu ändrade språkrutiner för att bättre kunna beskriva allvaret i situationen.
Klimatkris , inte klimatförändring. Klimatförnekare, inte klimatskeptiker. Biodiversitetsutrotning, inte biodiversitetshot. Det är dags att kalla saker vid deras rätta namn.
Idag är det världsmiljödagen och dagen till ära följer Nya Åland The Guardians initiativ och anpassar språket vi använder när vi rapporterar om, och beskriver den, globala kris vi står inför. Ja, det är jobbigt. Ja, det skaver i hjärtat. Ja, ibland känns det övermäktigt. Men ord är makt. Ord beskriver verkligheten. Och verkligheten för vår planet är olik allt vad mänskligheten tidigare har upplevt. Vi står inför en hotande kollaps.
Man talar om den sjätte massutrotningen. Arter dör ut och ekosystem förstörs på grund av överkonsumtion, föroreningar och så förstås på grund av den globala upphettningen. Koldioxidvärdena i atmosfären är just nu de högsta på tre miljoner år och de fortsätter stiga. FN:s klimatpanel IPCC konstaterade i höstas att drastiska åtgärder behövs för att vi inte ska överskrida en närmast katastrofal temperaturökning om 1,5 grader. Vi har redan nått strecket för en grad jämfört med preindustriella siffror. Vi har alltså bara en halv grad kvar.
Ja, vi har hört det förr. Vi hör det om och om igen, men lyssnar vi verkligen? Och vad gör vi åt det?
Den finländska tankesmedjan Sitra konstaterar att det finns ett stort glapp mellan våra nuvarande koldioxidutsläpp och målet för 2050. För att klara 1,5 grader bör finländarna minska sitt koldioxidavtryck med 93 procent. Det är möjligt, konstaterar Sitra och visar upp en hemsida sprängfylld med tips. Bara vi verkligen försöker.
Men varför ska just jag göra en förändring när det är de stora företagen som släpper ut mest? Det är en vanligt återkommande fråga som gör det enkelt att sätta skygglapparna på och fortsätta livet som vanligt.
Det är sant att det är 100 företag som stått för mer än 70 procent av utsläppen av växthusgaser sedan 1988. Men dessa företag existerar inte i ett vakuum. Det är vi, konsumenterna, som vill ha produkterna som produceras och använder oljan som pumpas upp. Våra val och vår livsstil har betydelse.
Även medierna har en viktig roll. Den globala nyhetsrapporteringen om klimatets förändringar, massutrotningen av arter samt miljöns förfall har varit minst sagt undermålig – sett till vidden av problemen.
Ett konkret exempel: Den 6 maj 2019 släpper FN en rapport som konstaterar att upp till en miljon arter riskerar att dö ut, något som också har stora konsekvenser för mänskligt liv. Samma dag föds en ny prins i Storbritannien. ABC News, ett av världens största mediehus, lade mer tid på den kungliga bebisen under en vecka än vad man lagt på klimatkrisen under ett helt år.
De nordiska medierna gör dock lite bättre ifrån sig. Speciellt 2018 seglade upp som ett år då klimatrapporteringen nådde nya höjder. Kanske på grund av den heta sommaren och vad som populärt kallas för ”Greta-effekten”. Men vi behöver göra ännu mer, det är vårt uppdrag.
Därför ändrar nu Nya Åland sin språkguide i ett försök att bättre reflektera den miljökris vi står inför. Vi inför även veckovisa uppdateringar av koldioxidbudgeten vi har kvar innan vi når 1,5 grader.
Det här är inte ett sätt att ge upp hoppet. Det är inte ett sätt att försöka skrämma folk. Det är ett sätt att försöka greppa allvaret, så att vi – tillsammans – kan agera.
Redaktionen på Nya Åland
Anna Björkroos, Heidi Hendersson, Felicia Bredenberg, Fredrika Fellman, Michael Hancock, Susanna Skogberg, Tomi Riitamaa, Camilla Sarling, Annika Orre, Anna Ingman, Alexandra Grahn, Stefan Öhberg, Johan Orre, Ida Jansson, Victor Sundqvist, Patrik Dahlblom, Mårten Sundberg, Emma Harald, Haidi Bäck och Fredric Häggblom
