SÖK
MENY
I fjol registrerades det högsta antalet hatbrott i Finland sedan polisyrkeshögskolan påbörjade sin kartläggning 2009. Utvecklingen fortsätter alltså gå åt helt fel håll och det behövs både politiska och medmänskliga krafttag för att vända trenden.
Totalt registrerade polisen 1 808 anmälningar om misstänkta hatbrott förra året, vilket är drygt 200 fler än 2023 och en fortsatt ökning från tidigare år. I kartläggningen definieras de polisanmälningar där det framgår något hatmotiv som misstänkta hatbrott. Detta eftersom brottsbeteckningarna hatbrott eller hatretorik inte finns i den finska strafflagen, utan i stället är hatmotiv en grund för straffskärpning.
Antalet anmälningar om brott med koppling till offrets sexuella läggning, könsuttryck eller könsidentitet ökade med tolv procent och brott mot personer med funktionsnedsättning med hela 37 procent. Detta oroar Jenita Rauta som är forskare vid Polisyrkeshögskolan. På dess hemsida kommenterar hon rapporten: ”Utvecklingen är oroväckande. Till exempel den ökade hatbrottsligheten mot personer med funktionsnedsättning återspeglar enligt min åsikt en mer omfattande samhällelig polarisering där utsatta personer utsätts för brott”.
I den stora majoriteten av polisanmälningarna, omkring två tredjedelar, är det dock etnisk eller nationell bakgrund som är motivet bakom brotten. I de flesta fall har brotten utförts av personer ur majoritetsbefolkningen. Enligt undersökningen är män, som i stor utsträckning utsattes för misshandel, aningen mer utsatta för denna typ av brott. Kvinnor drabbas istället oftare av ärekränkning.
Den mest utsatta gruppen av personer bosatta i Finland utan finskt medborgarskap var syriska medborgare. Även andra medborgare från Mellanöstern samt Afrika och övriga Asien drabbas. Enligt sociologen Karin Creutz visar dessa siffror på hur Mellanösternkonflikter påverkar Finlands samhällsklimat.
– Det pågår en hätsk invandringsdebatt och vi ser ökade splittringar i invandringsfrågor. Regeringen måste ta ansvar och lyfta fram problematiken. Det behövs mer diskussion, säger hon till svenska Yle.
Creutz har rätt i att våra politiker måste göra mer. Den finländska regeringen må ha antagit ett antirasismprogram för två år sedan, vilket kom till efter att sannfinländska politiker uttryckt sig rasistiskt, men sedan dess har inte mycket hänt. Sannfinländarna har föga oväntat fortsatt vara skandalomsusade, bland annat eftersom deras riksdagsledamot Teemu Keskisarja deltagit i en högerextrem marsch och beskrivit invandrare som människor av sämre kvalitet än finländare. Att sådant förekommer bland de som ska företräda vårt land är minst sagt upprörande. Speglar dessa åsikter Finland och finländarna? Om det gör det är det väl hög tid för självrannsakan och om det inte är så undrar man varför ett regeringsparti kan skylta så öppet med dem. Våra politiker borde agera som förebilder i frågan snarare än elda på polariseringen.
I rapporten lyfts bland annat hatstormen mot förra årets finska lucia Daniela Owusu som en händelse som väckt debatt om den rasism som finns i landet. Som lucia fick hon utstå stora mängder hat och hot på grund av sin icke-vita hudfärg. För Hufvudstadsbladet berättar hennes pappa Richard Owusu, som flyttade till Finland från Ghana år 1990, att han chockades över den rasism som familjen utsattes för efter utnämningen.
– När jag kom till Finland kunde jag få höra skällsord på gatan. Numera hör man inte sådana kommentarer, och därför blev jag så förvånad över hur mycket hat som kom till ytan mot Daniela. Det visar att rasismen finns, men den är mer dold och syns mer på sociala medier.
Rasistiska utspel av politiker och arga luciafirare visar att Finland ännu har en lång väg att gå mot ett jämlikt och harmoniskt samhälle. För den som trott att feminismen, arbetet för hbtqia+-rättigheter och antirasismen är överflödiga ideologier som inte behövs i vårt fulländade land är denna rapport ett bevis på motsatsen. Precis som Richard Owusu säger så har hatet och hoten inte försvunnit, bara ändrat form.
Trots bakslag är det ändå viktigt att också lyfta det som är bra. I polisyrkeshögskolans rapport syns faktiskt ett positivt trendbrott i att antalet anmälningar för hatbrott med religiösa motiv minskat med fyra procent. Och gällande förra årets luciakampanj så visade en stor del av befolkningen sitt stöd för Daniela Owusu, vilket resulterade i ett insamlingsrekord på över en halv miljon euro. Richard Owusu säger i intervjun att han valt att fokusera på just det stöd som familjen fick.
– Luciaupplevelsen visade att det finns jättemycket goda människor som stödjer dig, och som tycker att alla ska få uppfylla sina drömmar.
Det är fin tanke att ta med sig inför det kommande firandet och en påminnelse om att vi alla måste bidra för att få ett slut på hatet.
