DELA
Foto: Nicklas Holmström

Vattenlag kan bli vattendelare

Östersjön mår bara sämre, och begrepp som algblomning och syrefria bottnar får nu sällskap av ”slipstorsk”. Snart får vi se i vilken grad landskapsregeringens utfästelser om en bättre havsmiljö präglat det kommande förslaget till ny vattenlag.

Landskapsregeringens förslag till ny vattenlag går ut på remiss efter sommaren. Den är ett omfattande paket, som inte lär gå igenom utan konvulsioner. Landskapsregeringen har tillsatt en politisk referensgrupp under ledning av Simon Holmström (HI) med det föga avundsvärda uppdraget att balansera miljöns och näringslivets intressen. Det uppdraget har knappast blivit enklare, och Östersjön har inte blivit friskare, sedan den förra landskapsregeringen lade fram sitt förslag.

Ett exempel på Östersjöns dåliga skick är fenomenet ”slipstorsk”. Det kanske låter roligt – som en klient hos någon exklusiv eskortagentur – men så roligt är det inte. Slipstorskarna är de små, magra, sladdriga individer som kommit att dominera beståndet i de sydligare delarna av Östersjön. Bland orsakerna återfinns hårt fisketryck, övergödning och syrebrist.

”Det är inte bara tillväxten som har minskat utan även torskens kondition, den är sjuklig. Ett tag bestod beståndet av många småvuxna individer, nu är läget ännu sämre, beståndet består av småvuxna individer men nu är de få,” sa Henrik Svedäng, fiskeforskare vid Stockholms universitet till Dagens Nyheter i maj. Han intervjuades i samband med tidningens reportage om ett projekt på Gotland där forskarna ska försöka få torskar i bassänger att leka och producera larver som sedan ska sättas ut i havet. Larver alltså, inte ägg, eftersom den allt lägre salthalten i Östersjön gör att torskäggen sjunker till botten och dör.

Vi har alla skäl att hoppas att Gotlandsprojektet blir lyckat, och att larverna som forskarna sätter ut växer upp till friska, kraftiga torskar som kan ta sin plats i näringskedjan och i någon mån återställa obalansen i havet. Lite på samma sätt som vi här på Åland restaurerar lekområden för fisk och anlägger våtmarker för att fånga upp näringsämnen innan de spolas ut i havet.

Men de är punktinsatser. Även om torsken i Ålands hav är i mycket bättre skick än den i södra Östersjön så är det inte tack vare att vi ålänningar är så mycket bättre på att leva i samklang med havet som omger oss. I andra vågskålen har vi exempelvis det faktum att hälften av all den fisk som odlas i Finland kommer från Åland, med alla de kväve- och fosforutsläpp som det medför. Till detta kommer det pågående utbrottet av den smittsamma fisksjukdomen IHN, som är ett tecken på att fiskodling är en vansklig näring som sådan. Även om IHN-sjukdomen nådde Åland via importerad fisk och inte är ett resultat av någon försumlighet från fiskodlarnas sida, så förblir frågan: hur hållbart är det att Åland, mitt i Östersjön, importerar sättfisk från Danmark, också om den är fullt frisk?

Fiskodlare som drabbats av IHN har rätt att få sina kostnader för myndighetsbeordrad slakt och sanering täckta av staten. Fisk som är fri från IHN-symtom och som är tillräckligt stor kan användas till livsmedel, resten kan gå till pälsdjursfoder och biodiesel. Likväl blir det en utebliven vinst som odlarna har rätt att bli kompenserade för, och de pengarna kommer från skattebetalarna. Men är det hållbart att i längden pumpa in nya pengar i en bransch som är så bräcklig, och som genererar så stora utsläpp? Åland har ännu inte kunnat förklara sig fritt från en annan fisksjukdom, VHS. Frågan är om investeringar i just fiskodlingar verkligen det enda sättet att säkra skärgårdsbornas försörjning. Eller om det går att föreställa sig satsningar som inte bidrar till att algblomningarna i Östersjön och Skärgårdshavet förvärras år efter år.

Vi kan inte rädda Östersjön utan att ställa den här sortens frågor.

Förra landskapsregeringens förslag till ny vattenlag sågades av både miljöexpertisen och näringslivet. Vi får se hur missnöjet fördelar sig efter sommaren när den sittande regeringen lägger fram sitt.

 

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp