Våld mot kvinnor en del av vårt samhälle?
Har du en dotter? En syster? En mamma? En väninna?
Är du kvinna?
Då ska du passa dig.
Du eller din nära kan plötslig, våldsamt och förnedrande utsättas för en våldtäkt när hon, av alla trygga, prosaiska ställen i världen, står utanför Ålandsbanken i Strandnäs, Mariehamn. Detta kan inträffa vid nio-tiden på kvällen, när de flesta av oss satt och tittade på presidentbalen, när dagens mildväder förbytts i några minusgrader, när luften var kall och klar och vinden som kylde genom märg och ben på söndagen hade lagt sig.
I den absoluta majoriteten av alla våldtäktsfall, kanske också detta i Mariehamn den 6 december 2010, känner offret förövaren, eller har en nära relation till honom. Rena överfallsvåldtäkter av en okänd gärningsman är ytterligt ovanliga.
Det gör det egentligen mycket värre.
Det betyder att det inte hjälper att skjutsa dottern till alla träningar, eller att alltid gå i par när man är ute och promenerar, eller att undvika mörka vägpartier. Det är ändå som farligast när en kvinna eller flicka kommer hem, för det är där de flesta övergrepp, våldtäkter och misshandelsfall sker.
Kvinnor i alla åldrar utsätts för våld från män, från små barn till gamla kvinnor.
Enligt en nyligen publicerad rapport om våld mot äldre kvinnor utsätts en skrämmande stor del av dem för olika former av övervåld, fysiskt, psykiskt och.ekonomiskt. I nästan samtliga fall är förövaren en make eller närstående. Oftast har övergreppen pågått i årtionden.
Jag försöker förstå, varje gång jag tvingar mig själv att tänka på detta, hur de män resonerar och känner som begår en våldtäkt. Det är inte ett ögonblicks verk. Det finns minuter av tid till exempel medan man kör via Backeberg över Lemlandsvägen till Nabben, medan en kvinna skriker och gråter, medan man rycker i kläder och bänder isär. Vad är det som gör att man kan överträda de spärrar som finns mot att göra en annan människa så illa.
Varför händer det? Varför skadar så många män de kvinnor de känner och älskar?
Alla invändningar på denna fråga har jag hört förut. Att kvinnor också misshandlar. Att det är maktlöshet. Att det är missbruk och taskig barndom. Att det är individer som gör saker, inte män generellt.
Men frågan kvarstår, och statistiken är entydig. Den farligaste platsen för en kvinna är hemmet. Om hon blir misshandlad eller våldtagen är det med största sannolikhet en man hon känner som är förövaren.
Varför är det så? I denna tid av jämställdhet, av hög utbildningsnivå, av ekonomisk stabilitet, av ett allmänt välstånd i vårt land av sällan skådat slag?
Ska vi betrakta alla män, söner, fäder, bröder, makar som potentiella våldsverkare med någon form av genetiskt fel som gör att de inte kan låta bli? Eller ska vi tro att det finns något i vår kultur, i våra strukturer och vårt samhälle som tillåter våldet?
Jag hoppas på det senare, för då kan man göra något åt det.
Visst är detta en diskussion vi borde föra så grundligt och så öppet som möjligt?
