Vad vet du om samerna?
Samernas kamp för språklig, kulturell och politisk självbestämmanderätt borde både engagera och beröra. Inte minst ålänningarna. Det är dags att informera sig om Finlands ursprungsbefolkning.
Igår var det samernas nationaldag. Europas enda ursprungsbefolkning. I Finland bor det cirka 9 000 samer och deras hembygdsområde består av kommunerna Utsjoki, Enontekis och Enare samt nordligaste delen av Sodankylä kommun. Det finns nio levande samiska språk idag, varav tre talas i Finland; nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Samerna erkändes som ursprungsbefolkning i den finländska grundlagen år 1995, enligt den har samerna rätt att upprätthålla språk, kultur och traditionellt levnadssätt. 90 procent av de finska samernas land ägs av staten.
Bakgrunden till samernas nationaldag är för att fira den första samiska kongressen som hölls i Norge den 6 februari 1917.
Varför denna lilla informationsbagkrund? Jo, för att det finns stor kunskapsbrist om samerna bland finländare. Både gällande historia, kultur, språk och rättigheter. Det är antagligen en av orsakerna till att den aktuella sametingslagen väckt politisk debatt,
”När det inte finns mycket information till hands, och när det inte nödvändigtvis är känt till exempel vilka rättigheter som garanteras samerna i grundlagen i Finland och i annan lagstiftning och internationella överenskommelser, så kanske det återspeglas i den här diskussionen”, säger samen och Åbobon Niina Siivikko i Svenska Yle. Hon är kulturhistoriker och jobbar som assistent för Sametingets ordförande.
Finland har fått kritik av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för den föråldrade sametingslagen från 1995 och för hur man behandlar samerna. Tre regeringar under tio års tid har redan försökt uppdatera lagstiftningen, men misslyckats. Nu är det på håret att den nya lagen går igenom. Den har redan motarbetats av Centern, där tre av ministrarna i regeringen röstade emot förslaget som nu ligger hos grundlagsutskottet.
För att riksdagen ska hinna rösta om lagen, måste utskottets betänkande stå klart i februari. Sen återstår det att se hur röstningen går i riksdagen.
Den hätska debatten om sametingslagen har satt ett välbehövligt fokus på samerna och deras situation, även om en del beklagligen varit av det negativa slaget.
”Under de senaste månaderna har vi varit tvungna att tackla stora mängder desinformation som figurerat om samer och sametingslagen och det har också satt människors krafter på prov”, säger Samerådets ordförande Áslat Holmberg till Hufvudstadsbladet.
Sameaktivister har också fått utstå hot och trakasserier. En av dem är den aktiva samhällsdebattören Petra Laiti, som även besökt Åland och intervjuats i Nya Åland.
”Samerna är EU:s enda erkända urfolk och deras rättigheter måste lyftas fram. Det är viktigt att samernas traditioner respekteras”, sade hon i intervjun hösten 2020.
Laiti inspirerades under besöket av Ålands långtgående autonomi som hon tyckte också kunde appliceras på området Sápmi, om inte i fullt ut så åtminstone delvis. Hon flaggade också för en samisk riksdagsledamot såsom Åland har.
Men framförallt efterlyser Laiti, som många andra samer, en kunskapshöjning hos den finländska befolkningen om sin ursprungsbefolkning.
Så, den internationella samedagen till ära – läs och begrunda en artikel eller två i ämnet. Som ålänningar bör vi kanske ha ännu mer förståelse, än den gemene finländaren, för den samiska minoritetens kamp för rätt till språk, bestämmanderätt och kultur. Om inte, så är det kanske dags att uppbåda lite av det engagemanget. Samernas kamp är allas vår kamp, som ett inkluderande och rättsbejakande land.
