Utredningar, utredningar, utredningar
Stora visioner om… utredningar. Så kan man sammanfatta landskapsregeringens kommande och sista år vid makten för den här gången.
Det finns några positiva satsningar i landskapets budget för 2023. Den största är kanske höjningen av det så kallade grundavdraget som ska stärka främst låg- och medelinkomsttagares ekonomi. Det är också bra att regeringen nu vill göra gymnasieutbildningen kostnadsfri. Bättre sent än aldrig, kan man tycka eftersom samma reform redan har genomförts i riket.
Men det finns en rad stora frågor som regeringen konsekvent har skjutit framför sig de senaste åren. Coronapandemi, krig i Europa, energikris och inflationen har förstås påverkat, men den sista riktiga helårsbudgeten borde vara facit för regeringen Veronica Thörnroos vision om Åland. Där finns gott om intressanta idéer och bra förslag, men de flesta kretsar kring nya utredningar.
Landskapsregeringen vill utreda en ny dricksvattentäkt. Att regeringen uppmärksammar Ålands vattens oro är bra, och nödvändigt för vår framtida färskvattenförsörjning.
Regeringen vill också utreda hur man kan avhjälpa den ansträngda situationen i äldreomsorgen. Det man funderar på är om delar av äldreomsorgen ska flyttas från kommunerna till ÅHS. En konsekvens blir, ur kommunalt perspektiv, en fortsatt urholkning av kommunernas ansvarsområden. Regeringen prioriterar alltså att flytta serviceuppgifter från kommunerna snarare än att ta ett helhetsgrepp för hur kommunerna själva kan trygga servicen på lång sikt. Några ”nya” pengar till kommunerna verkar det inte heller bli. För trots att finansminister Roger Höglund (C) under presskonferensen menade att kommunerna får drygt åtta miljoner euro extra nästa år så är nästan hela summan kompensation för minskade intäkter. Landskapet täcker inte heller hela intäktsbortfallet, varför kommunerna till och med kan få mindre pengar kvar till serviceproduktion nästa år.
Regeringen vill utreda om man ska utreda tunneln. I den sista helårsbudgeten får tunneln en halv miljon euro. Men det räcker inte till provborrningar, menar vice lantråd Harry Jansson (C). Pengarna ska gå till en studie som sedan kan leda till en beställning av provborrningar. Men inte ens förstudien till förstudien till tunneln kunde regeringen enas om. Centern vill ge projektet en halv miljon nu, de övriga två partierna vill veta om det finns stöd i lagtinget innan några pengar ska läggas i blöt.
Till Nya Åland avslöjade dessutom infrastrukturminister Christian Wikström (Ob) att det beryktade tunnelmeddelandet har varit klart sedan i april, men att politisk oenighet har bromsat projektet. Det är förbluffande, med tanke på hur mycket kraft och politiskt kapital som har lagts i tunnelfrågan. Det landskapsregeringen nu gör är att flytta ansvaret till lagtinget – där stödet som bekant är svajigt. Det kan inte vara någon överraskning att regeringspartierna inte är eniga. Infrastrukturministern menar att om tunnelfrågan redan hade avgjorts i lagtinget så hade man kunnat hantera den annorlunda i budgeten. Det är bara att instämma. Budgeten kunde ha pengar till faktiska provborrningar, eller inga pengar alls, om meddelandet hade skickats till lagtinget när det var klart i våras.
På frågan vad hon är mest nöjd med svarar lantrådet att det inte är någon budget fylld med valfläsk, vilket brukar vara fallet i slutet av mandatperioderna. Ett underskott på drygt 18 miljoner (trots att det nya ekonomiska systemet har gett ytterligare 18 miljoner euro i landskapskassan) skulle indikera motsatsen.
Men exakt vilka väljare som gör glädjeskutt åt den här budgeten är lite oklart – knappast är det ”borgerlig politik” att låta offentlig sektor växa med 40 årsverken och fortsätta låta de offentliga finanserna gå med underskott.
Det stora problemet, det som har varit den här regeringens problem från början, är att man fortsätter fundera på framtiden istället för att faktiskt förverkliga politiska visioner. Fördelen, ur regeringens perspektiv, är ju att få väljargrupper blir riktigt arga för att regeringen utreder en fråga.
Hade den här budgeten kommit i början av en mandatperiod hade den fått godkänt. Men om ett år är det val och vem vet om nästa gäng fortsätter på den nuvarande regeringens utredningar.
Den uppenbara risken är att regeringen Thörnroos fortsätter fylla på med hyllvärmare.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
