Undantagstillstånd extremt – men kan vara effektivt
Undantagstillstånd kan anses vara en extrem åtgärd, men det finns goda skäl till varför beslutet kan vara rätt.
Vad det betyder för ålänningarna, kommunerna och självstyrelsen är däremot oklart än så länge.
Att Finland antar beredskapslagstiftningen och därmed går in i ett undantagstillstånd har inte tidigare hänt i fredstid. Det vittnar om magnituden av vad som nu sker. Eftersom läget är så unikt finns inte mycket att jämföra med. Men att det nu på allvar lyfts att skolor stänger, att folksamlingar begränsas till tio personer och huruvida Finland kommer att stänga sina gränser får konsekvenser som är mycket svåra att överblicka.
Och det kan tyckas att Finland nu tar till extrema metoder för att begränsa viruset, men det kan finnas goda argument för undantagstillståndet.
Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning, redogör för vad som nu sker och varför på sin Facebook-sida.
Genom att Finland går in i ett undantagstillstånd flyttas en stor del beslutanderätten från kommuner, sjukvårdsdistrikt, landskap och så vidare till staten. Det decentraliserade beslutsfattandet centraliseras, med andra ord.
Att göra så har enligt Sandberg sina fördelar i ett krisläge. Landet får en gemensam strategi i att minska smittspridningen, det minskar också risken för oklarheter i myndighetsbesked. Coronaviruset berör så gott som alla, om allmänheten får olika besked vad som gäller för till exempel skolor beroende på var man bor och informationen sprider sig så snabbt som i dag är det lätt att osäkerhet och missförstånd kan uppstå.
– När en kommun stängt skolor uppstår det ett tryck på annat håll och medborgarna börjar ta egna initiativ. I det här fallet lugnar en centralisering av besluten ner opinionen, skriver Sandberg i ett inlägg som redogör för just undantagstillståndet på sin Facebook-sida.
Att även det åländska samhället nu stänger ner utan att vi har ett enda bekräftat fall är förstås anmärkningsvärt, men i det här fallet går det nog att med goda argument mena att det är bättre att förekomma än att förekommas.
Att den åländska självstyrelsen får stryka på foten något under dessa exceptionella förhållanden är förstås någonting vi får leva med.
Däremot valde de åländska ledarna att under gårdagens presskonferens uttrycka sig på ett sätt som är en klar och tydlig varningssignal. Både landshövdingen och lantrådet hänvisade till riksregeringens pressinformation och därefter uttryckte att nu behövdes tid för att reda ut vad som gäller för Åland. Enligt uppgifter till Nya Åland fick de åländska politiska företrädarna inte någon förhandsinformation, inte heller någon diskussion ägde rum.
Det är säkert så att riksregeringen är i sin fulla rätt att ta i bruk beredskapslagarna, men lantrådet ska ändå inte behöva lyssna på en presskonferens från riket för att få reda på nyheter om undantagstillstånd. Att ett av Finlands två parlament, lagtinget, och dess företrädare, landskapsregeringen, inte på förhand får information om ett sådant extremt läge som också berör oss är oroande.
Det kan tyckas vara en skitsak, men om vår ställning inte räknas när det kommer till skarpt läge så finns skäl att ifrågasätta hur stark den faktiskt är. Hur beslutsgången såg ut timmarna under måndagseftermiddagen har av förståeliga skäl inte fått särskilt stort medialt utrymme. I rådande krissituation finns tusentals aspekter att väga in. Men den här aspekten behöver tas med i efteranalysen av undantagstillståndet.
Alla är överens om att sammanhållning är av största vikt just nu och därför finns inget intresse för någon att lyfta den här kritiken tills dammet har lagt sig.
Exakt vad undantagstillståndet
kommer att innebära är än så länge något diffust, som så mycket i den ofantligt snabba utveckling som sker just nu. Men förhoppningen är förstås att de kraftfulla åtgärder som nu tas av beslutsfattarna också leder till önskat resultat, en begränsning av smittspridningen i landet.
