Symbolseger i ett kulturskifte
Det fall som rullade igång #Metoo har nu fått sin dom. Filmmogulen Harvey Weinstein riskerar upp till 25 års fängelse för bland annat våldtäkt.
En symbolisk seger för alla kvinnor som utsatts för övergrepp. Men det är bara en delseger.
”Det här är ett nytt landskap för överlevare för sexuellt våld. (…) Det är en stor dag, en ny dag. (…) Det är en ny dag eftersom Harvey Weinstein har äntligen hållits till svars för de brott han begått”.
Det sade åklagaren Cyrus Vance Jr efter att den historiska domen föll på måndagen.
Det var skådespelaren Alyssa Milano som i oktober 2017, efter att ha tagit del av New York Times rapportering kring filmmogulen Weinsteins sexuella påhopp, twittrade på en väns inrådan ”Om du har blivit utsatt sexuella trakasserier eller övergrepp, skriv ”jag också” som svar till denna tweet.”
Gensvaret var öronbedövande och resten är som man säger, historia.
Men Milano var dock inte den som startade metoo-rörelsen. Kvinnan bakom begreppet, minus hashtag, var Tarana Burke. En kvinna som arbetade med överlevare av sexuellt våld. Burke hade startat den småskaliga aktivistgruppen Metoo 2006. Ett och ett halvt decennium senare har de två små orden blivit en massiv våg som svept över världen.
Den man som blev startskottet för den virala skildringen av övergrepp inom samhällets alla sektorer, Harvey Weinstein, fick i måndags sin dom. Han fälldes för våldtäkt samt sexuella övergrepp. Han friades från de grövre anklagelserna.
Rättegången belyste några av de saker som varit dominerande i metoo-debatten, men som ofta är osynliga i rättssalen. Frågor om samtycke och maktdynamik.
”Han var en herre i sitt eget universum och (offren) var enbart myror som han kunde stiga på utan konsekvenser”, sade ledande åklagare Joan Illuzzi i sin slutplädering.
Det fanns farhågor om att rättegången skulle bli symbolisk framom juridisk och juryn överlade i över 26 timmar innan de meddelade sitt beslut, utan att ens bevärdiga Weinstein med en blick. Han kan dömas till upp till 25 års fängelse för åtalspunkterna.
Försvaret kommer att överklaga domen.
En rättvis rättegång ska garanteras alla, men domslutets symboliska status ska inte förringas.
”Den här rättegången, och juryns beslut, markerar en ny era av rättsskipning. Inte bara för de som bröt tystnaden (…) utan för alla överlevare av övergrepp eller trakasserier”, sade Tina Tchjen, vd på Time’s up, en förening för jämställdhet på arbetsplatsen.
Men sanningen är att det bara är en delseger för metoo-vågen som i sina spår blottlagt skadliga maktstrukturer och en skev syn på samtycke och sexualitet. Det är attityder och hela system som behöver förändras. Där är ett domslut bara början.
”Sexuellt våld sker på ett spektrum, så ansvarstagande bör ske på ett spektrum. Jag tror inte att alla fall av sexuella trakasserier behöver resultera i att någon får sparken, men vi behöver ett kulturskifte så att alla fall av trakasserier blir undersökta och hanterade.”
Det säger Tarana Burke i The Guardian. På den alltför ofta ställda frågan ”Har metoo gått för långt?” svarar hon:
”När jag först startade Metoo hade unga människor inte ett språk för att tala om dessa saker. Och det är något som jag ser förändras. Unga människor har ett sätt att prata om det nu. Ordet ”våldtäktskultur” är inte främmande för dem. Man kan ogilla tonen av språket, man kan uppleva det aggressivt, vagt eller för allmänt, men det finns inget tvivel om att för personen som är dränkt i skam kommunicerar ordet ”våldtäktskultur” på den mest basala nivån: det är inte ditt fel.”
