DELA
Foto: Stefan ÖhbergAVIGSIDA En av kostnaderna med privatbilismen är de stora resurser som måste avsättas för att kontrrollera trafiken.

Spara pengar, jobba med alternativ till privatbilism

En enkel fråga.

Vad är avsikten med offentligt finansierad kollektivtrafik?
I svaret döljer sig både ideologiska överväganden, miljöpolitik och vilka trafiklösningar man ska välja för framtiden.

Efter många år att kostnadsfri kollektivtrafik för resenärerna införde Mariehamn år 2012 passageraravgifter, och drog samtidigt ner trafiken avsevärt. De direkta kostnaderna för staden sjönk, från 810 000 euro år 2012 till 332 000 euro ifjol. Samtidigt sjönk passagerarantalet på stadens bussar, från 273 565 personer år 2012 till 64 189 ifjol. Knappt en fjärdedel alltså.

Detta är alltså frågan. Är det bättre nu, när kollektivtrafiken kostar mindre, trots att kostnaden per passagerare relativt sett är högre. Är de mål man satt för kollektivtrafiken nådda? Vilka är de?

Miljömässigt är det bättre ju mer folk åker kollektivt och ju mindre man kör bil, särskilt de korta sträckorna i stadskörning. Det finns inga sätt att komma runt det faktum att biltrafik med fossila bränslen är en av våra stora miljöbovar, och att det vore bättre om det blev mindre av det.

Därav de många åren med avgiftsfria bussar.

Den fråga som ivrigt diskuterades när man avskaffade avgiftsfriheten var om den de facto lett till att de bilburna tog bussen, eller om det bara betydde att de utan bil åkte buss i stället för att gå eller cykla.

Nu vet vi åtminstone att färre åker buss nu, och att miljön således inte kan vinna på sämre kollektivtrafik eller avgifter.

Stadens ekonomi då? Är det bättre för den att man betalar mindre för kollektivtrafiken. Hur påverkas den övriga trafiken. Hur mycket behöver man satsa på vägunderhåll och dimensionering av trafiklösningar för en tät(are) privatbilism? Finns det dolda kostnader för biltrafiken som samhället tar?

Självklart är det så. Hela vårt samhälle är byggt kring biltrafiken, hur man kommer närmast med bil, hur man parkerar, var man parkerar, hur polisen satsar sina resurser i trafiken.

Detta är pengar som man kunde använda på andra sätt, om man ville.

Ålands Natur och miljö lyfte i en insändare i tisdagens Nya Åland fram olika saker som samhället kan göra för att uppmuntra flera att cykla snarare än köra bil, allt från cykelvägar, plogning och belysning (cykelbanorna i Mariehamn är en sorglig, sorglig historia) till cyklar som arbetsredskap, lunchkuponer för cykeldagar och andra mer fantasifulla saker.

I samband med att landskapet ser över sin strategi för kollektivtrafiken borde Mariehamn också göra det, och fundera allvarligt på hur viktigt det är att bilarna alltid kommer först.

Det är bekvämt att ta bilen nu, men hur skulle man bygga upp kollektivtrafiken för att det skulle vara lika bekvämt att välja den? Eller vill man inte det, och varför i så fall.

Låt oss vända på frågan, och konstatera att det här med privatbilism börjar bli alldeles för dyrt för samhället och medborgarna, och att vi måste göra något för att vända trenden och spara pengar.