Svart katt, vit katt
Inga Heller har gått och kärat ner sig. Igen. Det är en ovanligt het förälskelse på gång. Hon anar tecken på att kärleken är besvarad.
(Förlåt, förlåt, sina känslor rår man inte på.)
Föremålet för denna senaste romans är sidensvart, glänsande, sammetslen, mjukhårig, men ändå fast i skinnet. Han är väldig, värdig, blyg, sansad, maskulin, ganska feg, men trygg, djupsinnig. Han stönar tungt i sömnen.
Kasper, så lyder hans vackra namn, begår brottningsmatcher med brorsan på liv och död halv sex om mornarna. En del våldtäktsförsök på brorsan blir det faktiskt också. Fast dem låtsas hon inte se.
Inga Heller brukar viska i hans ljusrosa håriga öra:
– Du är min favorit! Men säg inget till nån. Inte ens brorsan! Allra minst brorsan!
De är alltså två. De är alltså katter.
Inga Heller hade lovat sig själv att inte hålla på och uppehålla läsekretsen med en massa kattprat. (Förlåt, förlåt, sina känslor rår man inte på.)
Så fick hon då äntligen sin Kasper. Redan för 25 år sedan när Inga Heller gick med magen i vädret och glittrande ögon och började hon tycka att om det blir en pojke kan han ju få heta Kasper.
– Inga Heller då, sa gobbin. Inga Heller då!
Det betyder att han la in sitt veto. Lika bra var det. Storsonen visade ju sig bli en högst seriös ung man som strosar omkring i europeiska storstäder med hela den ljusnande framtid framför sig och som föga hade passat att tilltalas med ett skojfriskt ”Hördu Kasperdockan”.
Kasper, sidensvart, sammetslen, som han är, tillbringade sitt första dygn i sitt nya hem under soffan. Brorsan, som heter Jesper, var nyfiken, lättillgänglig och sällskapssjuk från första stund.
De har börjat gå ut nu, tonårspojkar som de är. De vill helst vara ute hela nätterna. I kylan! I detta mörker!
Nu är det mattes tur att lägga in ett veto.
– Kommer icke på frågan gossar, säger hon bestämt.
Då kastar de sig mot ytterdörrens handtag. Jesper överst och Kasper efter. En gång grep Kasper tag om brorsans mage. Då gled handtaget ner. Snart lär de sig att samarbeta så att dörren glider upp.
Svart katt, vit katt. Det är en gammal dröm som gått i uppfyllelse. Eller nästan i alla fall. Jesper är vitmagad, svartryggad.
”Svart katt, vit katt” är också en film. En häftig film med världens vackraste kärleksscen:
Tjejen springer ut på solrosfältet fullt med gulvaggande tallriksstora blommor och hon skrattar och skriker och kastar klädesplaggen ett efter ett så de landar på solrosorna. Efter henne kommer killen, han skrattar och skriker, och kastar kläderna. Sedan får man bara se vaggande blommor!
