DELA

Storebror ser dig definitivt

Alternativkostnad är ett begrepp som vi nutidsmänniskor borde infoga i vardagen lite oftare. Fritt översatt från nationalekonomins förtrollade värld skulle man kunna hävda att alternativkostnad innebär att se över sina resurser och klura ut vad man tjänar mest på.
Ett exempel: Gå runt och grubbla eller äta chokladpudding till middag. Väljer man chokladpuddingsalternativet förlorar man kostnaden av grubblandet, vilket torde vara en lyckad investering. I alla fall om man gillar chokladpudding.

För vi människor av den moderna världen ägnar oss ju en hel del åt nojighet. Eller paranoia som det heter på riktigt. Och då menar jag inte paranoia som typ patologisk svarstjuka, paranoid psykos eller sjuklig misstänksamhet, utan bara noja. De där små sakerna som man går runt och slentrianoroar sig för och liksom okynneslider av. Visst har väl människan i alla tider oroat sig för sin fortsatta överlevnad och typ varit lite fåfäng, men att gå runt och känna vardagsskräck för allt möjligt måste vara nåt som nutidsmänniskan har hittat på.
Vi oroar oss för att folk är sura om de inte svarar på mess, att storebror faktiskt kan se oss på riktigt, att det ska se ut som man inte har några kompisar om man går ensam på bio, att kassörskan ska tro att man har snattat nåt om man går förbi henne utan att handla, att omgivningen ska tycka att vi är konstiga, att vi har persilja inkilat mellan varje tand och känner att vi måste vända i dörren för att kolla att spisplattan säkert är avstängd en extra gång.
Nu skriver jag vi, eftersom jag är övertygad om att jag inte är den enda. (Eller övertygad och övertygad, jag hoppas väl.)

Istället borde man ju lägga energin på att tänka goda tankar, som typ Buddha och hans markpersonal, se över sin alternativkostnad och välja den bästa sysselsättningen.
För vare sig vi önskar det eller inte, så har vi mänskliga väsen i världsrymden en fri vilja som liksom tvingar oss att investera hela tiden. Att avvakta är också ett val.

Så vad kan man göra då, istället för att noja? Till exempel kan man ju smälla igen psykologiboken och ignorera företeelsen ”självuppfyllande profetia” i negativa sammanhang och sysselsätta sig med något man tycker om. Frimärken, målarböcker, kokosbollstillverkning, spånskivesamlande, badmintonspelande eller messa någon man gillar.
Ett tips från coachen dock: börja inte noja över att personen på andra sidan telefonen är sur bara för att du inte får något svar. Antagligen har han eller hon läst dessa finurliga tips och löpt amok med spånskivorna och kokosbollarna.
Och kolla inte Facebook. Där kan storebror se dig. På riktigt.