Måste man veta allt?
Kom inte till mig och berätta vad gubben har för sig när jag inte är med. Vill jag veta så kan jag fråga.
Det skulle jag helt spontant säga om någon undrade vad hon skall göra när väninnans man ses hångla med en 20 år yngre tjej. Ni som läser messa Nyan vet vad det handlar om. Resten kan ana sig till det.
För det första. Om tjejen är 20 år yngre och gubben inte ännu har fyllt 75 utan är mer i åldern 40 – 50 så kan man vara rätt säker på att det inte blir till nånting. Hon är i längden för barnslig för honom (om han inte är konstigt funtad, förstås) och han är för gammal och trött för henne. Den dag han hellre badar bastu och tar en öl framför tvn istället för att följa med ut till nattklubbshelvetet går hon sin väg.
Men om du som är väninna är så bekymrad över hånglet, varför går du då inte fram och säger det? Till gubben, direkt.
Om det är din fasta övertygelse att han inte borde bära sig åt på det sättet så gå fram till honom och sätt stopp för det roliga istället för att fundera på om du skall berätta för frun som sitter hemma och stryker barn eller vad fruar kan tänkas syssla med när gubben är ute på vift.
Eller gör det litet utstuderat. Gå fram med ett litet inbjudande leende, säg hej och föreslå en drink. Han kommer inte att veta på vilken fot han skall stå. Han kan inte snäsa av dig, för då berättar du säkert för frun. Tror han. Inte vill han egentligen ha dig där heller, för han har ju händerna fulla med annat.
Men så länge du ler inbjudande vågar han inte annat än vända sig ifrån lilla kusinen från landet eller vad han nu presenterar henne som, bjuda på drinken och göra sitt bästa för charma dig. Till sist kan du leda ut honom som ett får till slaktbänken och dumpa honom på lämpligt ställe långt från den lilla kusinen.
Hur jag vet? Man har väl sett dåliga filmer på tv under ett långt liv.
Jag är antagligen litet konstig, men jag tycker inte man måste veta allt om alla. Så länge de bär sig åt som folk, vill säga.
Om jag har en kompis som tycker om att umgås också med andra så behöver inte det betyda att kompisen tycker det är fel på mig utan det kan betyda att de andra också är trevliga. Tillåtet att tycka så?
Och om jag inte kan hindra att någon förbarmar sig över mig och avslöjar den trista osannolika sanningen?
Jag förmodar att den dagen är förstörd. Tuffare än så är få av oss. Men jag skulle ta en gruvlig hämnd på den som skvallrade.
