DELA

Christos midsommarstång

Jag har fått ta del av en idé som är så bra att den bara skriker efter att få komma i tryck.
Idén härstammar från konstnärinnan Barbro Eriksson och går i korthet ut på att kombinera gamla traditioner med dagens konstuttryck, närmare bestämt att använda den åländska midsommarstången på ett helt nytt sätt.
– Varje år kunde man ge en konstnär, åländsk eller utifrån, uppgiften att klä en midsommarstång helt enligt sina egna tankar och visioner, förklarade Barbro för mig i somras.
– Sedan skulle man ha en avtäckning av konstverket på midsommaraftonen och efter det ett stående konstverk att njuta av resten av säsongen.
Barbro hade till och med förslag på en plats där stången kunde stå nämligen i Bomarsund.

Jag såg genast framför mig hur Christo skulle avtäcka en stång som är invirad i tyg.
För det är ju självklart att Barbro Erikssons idé är tillräckligt god för att man skulle kunna sikta riktigt högt i konstvärlden.
De första åren skulle naturligtvis kräva en hel del pengar men då konstverket och idén blir ett faktum i vidare kretsar tror jag att Åland i längden vinner på det hela. Tänk er hur konstrecensenternas världselit varje år skulle komma till Åland för att se årets midsommarstång avtäckas på samma sätt som de dras till museum med specialutställningar. Och tänk er strömmen av turister.
Utanför Kristinehamn i Sverige står en av världens största Picassoskulpturer som kom till för att en konstnär fick en vision och för att det fanns kloka som styrde och ställde i staden. Alla som reser i området åker för att titta på Picasso och många som inte reser i området åker ändå för att titta på Picasso…

Det finns ett annat strålande exempel i Sverige på hur väl det i bland kan löna sig att satsa ordentligt när man en gång gör det. Det exemplet heter Enköpings parker.
I Enköping handlar det inte om konst men om trädgårdsdesign. Här finns idag en av Nordens mest intressanta parkanläggningar som kom till för att en trädgårdsmästare fick en vision och för att det, också här, fanns kloka som styrde och ställde i staden.
Man kontaktade en av världens absolut främsta trädgårdsdesigners, den holländska gurun Piet Oudolf och gav honom fria händer att smycka ut parken.
Det gjorde han med besked och ryktet spred sig som en löpeld bland trädgårdsintresserade både i Sverige och utanför landets gränser. Idag kommer det busslaster efter busslaster för att se stadens rabatter.
Varje sommar arrangeras flera guidade vandringar dagligen och ändå är vissa av dem fullsatta. Och eftersom vandringarna inte är gratis kan man snabbt räkna ut att kostnaderna för att anlita Oudolf nog redan för länge sedan har betalats tillbaka.
Nu är det bara att hoppas att det här hemma på Åland också finns någon klok som styr och ställer – Barbro Eriksson har ju redan levererat idén!

TITTE TÖRNROTH-SARKKINEN