”Sopor” kan bli byggmaterial

Ledare

11:45 onsdag, 12 november, 2025

Ålänningarna producerar allt mer sopor. Speciellt mängden byggavfall ökar. Heja Emmaus och Svinryggen som nu vill sätta mer av detta i cirkulation. Förhoppningsvis får allt fler upp ögonen för allt som kan återvinnas och rustas upp.

1 687 kilo sopor per person. Så mycket kastade vi bort år 2024. Byggverksamheten stod för drygt 17 procent av det producerade avfallet. Nu vill man återanvända åtminstone 100 ton av byggsoporna under tre år inom ramen för projektet Waste to value, som Emmaus och Svinryggen håller i. Projektet inleddes i augusti och innebär bland annat byggnation av en 1 150 kvadratmeter stor anläggning i anslutning till Svinryggens deponi. I den ska rymmas både en mottagningsdel och en butiksdel. Där ska man att ta emot och sortera byggmaterial, och sedan sälja det som kan återanvändas. Man hoppas även få till stånd någon typ av webbutik.

Tanken är att de som är på väg med grejer till soptippen kan stanna till vid anläggningen först, för att lämna av det som kan återbrukas.

Och mycket kan återbrukas. Både material och varor. Projektledare Bernt Bergman berättar till exempel att 80 procent av alla vitvaror fortfarande fungerar när de lämnas till deponin. Och mycket byggmaterial som hade kunnat återanvändas skickas i dag istället direkt till flisning eller bränning.

Vilken otrolig resursförstöring. Och det på bara lilla Åland.

Vi har kommit långt de senaste årtiondena med sophantering och attityder kring skräp.

60-talets instruktionsvideor om att slänga soppåsar till havs känns i dag rentav medeltida. Dock finns fortfarande spåren av de soporna kvar, precis som resterna alla de soplass som grävts ner runtom i de åländska skogarna.

Ålänningarna har blivit bättre på att sätta soporna dit de hör – i diverse containrar och uppdelade i sorteringsfack. Men ibland är vi lite väl snabba med att slänga. Speciellt renoveringsvurmarna.

Visst ser man i gruppen Ålands köp- och sälj ofta hela, funktionsdugliga kök som bortskänkes. Och i albumet ”hus, bygg och vitvaror” hittar man kakel, golv, fönster, dörrar, skåp och tapeter. På Emmausreturen finns mängder av vitvaror, handfat, garderober och möbler. Men det är bara en bråkdel av allt, ännu användbart, som slitits ut som på det här sättet får en andra chans.

Mycket, antagligen det mesta, hamnar direkt på tippen.

Förutom själva anläggningen innefattar projektet Waste to value även kunskapsspridning. Man ska ordna utbildningar och föreläsningar om återbruk och hålla evenemang med byggföretag för att diskutera möjligheter och samarbeten.

Många vet inte vad som kan återanvändas eller vart de ska vända sig. Här kommer Waste to value kunna spela en stor roll. Förhoppningsvis inspirerar det till mer återbruk och nya samarbeten.

I Stockholms-trakten till exempel finns det snickare som specialiserat sig på att ta hand om retrokök (som har en stor andrahandsmarknad). De monterar ner, rustar upp och säljer vidare sådant som annars bara skulle slängas bort. Det är en riktig win-win för alla inblandade.

Byggavfallet är fortfarande bara en liten del av allt som vi slitslänger dag ut och in. Men det är en början och ett potentiellt 100 ton stort avbräck från sopberget är inte dåligt.