Skolmaten är oslagbar – varför väljer fler bort den?
Andelen ungdomar som väljer bort maten i skolan växer både i Finland och på Åland. Att skapa goda vanor vad gäller kost är svårt. Därför är det viktigt att se maten som mer än bara ingredienserna.
Bra vanor, speciellt kopplat till nyckelfrågor som kost, motion och sömn är svåra att skaffa sig. Frågor om mat är dessutom laddade för många. Sociala medier påtvingar oss massvis med bilder varje dag och algoritmerna tar ingen hänsyn till vilken typ av verklighet eller vilka kroppsideal som förmedlas. Även för de som inte bryr sig om själva kaloriintaget kan det räcka med en ingrediens, en viss konsistens eller en färg för att tappa matlusten.
Därför kanske det inte är konstigt att fler finländska elever hoppar över skolmaten än tidigare. Det visar en uppföljningsstudie som Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort. I studien uppgav 80 procent av de finländska eleverna i sjätte klass att de äter skollunch varje dag (en minskning med tio procentenheter, sedan 2017). I åttonde klass sjönk andelen dagliga skollunchdeltagare till 65 procent (70 procent 2017). Dessutom är det bara en bråkdel som tar av ”alla delar av lunchen” enligt THL, vilket krävs för att få i sig det rekommenderade näringsinnehållet.
Skillnaden är stor mellan kommuner, också säkerligen beroende på att urvalet per kommun blir ganska litet. Men ser man till några av de åländska kommunerna som är med i undersökningen är trenden negativ. Finström är en av de kommunerna i landet där störst andel ungdomar säger sig hoppa över skolmaten. Från 2013 har gruppen elever i åttan som inte äter skollunch dagligen i kommunen växt från 8 till nästan 52 procent.
Det bekräftas också av rapporten Hälsa i skolan för 2023. Enligt indikatorerna ”skollunchen är smakrik” och ”skollunchen är av hög kvalitet” klarar sig Finström sämre än övriga åländska högstadieskolor och det nationella snittet. Resultatet har dessutom försämrats sedan 2021 års mätning.
Ökningen är inte lika dramatisk i Mariehamn, men också där äter färre elever lunch. Nu är det nästan var fjärde elev. I Jomala har siffran kretsat kring 20 procent mellan 2019 och 2023.
På det stora hela verkar den en åländska skolmaten vara av väldigt hög kvalitet.
Det finns därför säkert många förklaringar till varför elever väljer bort maten i skolan. Svenska Yles genomgång visar att en av de vanligaste orsakerna som uppges är att eleverna som väljer att avstå skollunchen helt enkelt inte tycker om maten. En annan är grupptryck. Om det sprider sig i kamratkretsen att skolmaten inte är god så är risken stor för att fler skippar lunchen.
Svenska Yles genomgång visar också att skolor på landsbygden, som inte har tillgängliga alternativ, har en högre andel elever som äter skolmat regelbundet. Att gå i skola långt från lunchrestauranger och matbutiker verkar alltså i det här fallet vara en bra sak.
Trivseln spelar också roll. Om matsalen är lättillgänglig och inbjudande så kommer flera elever att välja matsalen. Därför är det glädjande att läsa bland annat Mariehamns stads kostpolicy som också inkluderar måltidsmiljön för att ”barnen/eleverna ska få en positiv upplevelse av måltiderna och en naturlig inställning till mat”.
Det ska också sägas att Finström har kraftsamlat och nu har ett elevråd för skolmaten samt en engagerad kostchef – och man tycker nu sig se ungefär lika många tallrikar i disken som det finns elever i matsalen, vilket tyder på att utvecklingen går åt helt rätt håll.
Äter man frukost, lunch och mellanmål i skolan kan det vara så mycket som 80 procent av det dagliga energiintaget, enligt Mariehamns stads kostrekommendationer. Vem som helst förstår då vilken roll skolor och daghem har i att forma ungas förhållande till mat och måltider.
Det ska också sägas att alternativen nästan alltid är sämre. Butiksbesök slutar sällan i grönsaker, eller så struntar ungdomar helt enkelt i att äta vilket garanterat märks i deras energinivåer under skoldagen.
Ålänningarna rör sig mindre och många har ”bristfälliga matvanor” enligt den uppdaterade åländska folkhälsostrategin som presenterades för ett tag sedan. Det är inte enbart skolans uppgift att vända trenden. Mycket av det arbetet måste också göras hemma, genom att prata om mat, prova nya saker och faktiskt sitta ner runt bordet.
Klart är i alla fall att alla chanser att skapa sunda vanor är viktiga, och det kommer att löna sig i längden.
