Separation? Ta på föräldrahatten och sök rådgivning

DELA

    Mamma. Pappa. Barn. Separation.

    När det leder till konflikter och problem behövs någon på barnens sida. För det är tyvärr inte alltid föräldrarna.

    Cirka 40 000 barn i Finland upplever varje år en skilsmässa. Därutöver finns det många ogifta par med barn som går skilda vägar. En separation räknas som en av de mest stressande kriserna i en persons liv, både för de vuxna och för barnen. Just barnens upplevelse kan dock glömmas bort i tider av omvälvande förändring.

    ”Man blir lätt absorberad av sin skilsmässa och av sin egen process och glömmer fokus på barnet och på barnets upplevelser.”

    Det säger psykoterapeut Maria Pörtfors till Svenska Yle. Hon jobbar som sakkunnig på Barnavårdsföreningen i Finland. Föreningen erbjuder i Finland både individuellt stöd och gruppsamtal för familjer där föräldrarna separerar.

    Också på Åland går det att få stöd i skilsmässans spår. Folkhälsan och KST erbjuder familjerådgivning, en digital plattform som hjälper barn vid separationer och nu startar man också en BiFF-kurs, Barn i föräldrars fokus, där man speciellt fokuserar på att hantera konflikter.

    KST ser ett tydligt behov av stöd i just konfliktsituationer.

    ”Vi träffar många föräldrar som berättar att det är svårt att samarbeta. Behovet minskar inte, och vi vet att barn kan fara illa i långvariga tvister”, säger säger barnatillsyningsman Danielle Lindholm till Ålands radio.

    Enligt statistik i Sverige ökar antalet konflikter efter separationer som involverar barn. Det rör ofta ekonomi eller vårdnadsarrangemang. Det kan också finnas upprörda känslor i mixen som gör det svårt för föräldrar att se till barnets bästa. I värsta fall kan barnen bli en bricka i ett spel mellan de vuxna.

    Även i separationer som verkar harmoniska finns det risk att barnen glöms bort.

    ”Jag kan inte påstå att familjen slutade existera, våra föräldrar skötte vardagen väldigt bra med tanke på situationen. Jag önskar dock att vi hade gått i terapi eller fått prata med någon utomstående efter beslutet, det är inget dom flesta frågar efter i lågstadieåldern och jag kan förstå att det inte var det första som våra föräldrar tänkte på heller utan jag önskar att någon hade erbjudit oss den möjligheten som vi själva inte insåg att vi behövde.”

    Det skriver en anonym person då Svenska Yle begärt in läsarnas berättelser om skilsmässor.

    Det finns också de barn som upplever separationer som något positivt, ifall det varit mycket gräl och bråk i familjen tidigare.

    ”Då det stod klart att separationen skulle ske kände jag en enorm lättnad. Jag var då 13 år gammal och räknade dagar tills flyttbilen skulle komma. Åren innan skilsmässan var horribla.”

    Oavsett barnets upplevelse behövs extra stöd och samtal, även senare i livet.

    ”Många känner också ett behov att ventilera och gå igenom föräldrarnas skilsmässa i det skede då man blir förälder. Då kommer ofta tankar hurdan ens egen uppväxt var och hur man vill att egna barnens uppväxt ska vara”, säger Christina Holm från Barnavårdsföreningen.

    Att skaffa barn är ett livslångt åtagande. Plikten att vara lyhörd och se till barnets bästa gäller alltid, även om du inte gillar barnets andra förälder. Inget barn förtjänar att få växa upp med en känsla av otrygghet, obesvarade frågor och obearbetade känslor.

    Ta på er föräldratröjan efter separationen och sök den hjälp som finns.

    Tack för att du väljer Nya Åland!

    Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

    Välj belopp