DELA
Foto: Stefan Öhberg
Landskapsläkare Knut Lönnroth, hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen och lantråd Veronica Thörnroos (C) har agerat föredömligt i sin informationsförmedling under de snart två veckorna som coronaviruset har krävt agerande från åländskt håll. Sluta inte nu.

Samhällsinformation är en klok investering

Myndigheterna borde lita på att allmänheten kan ta till sig information om corona och dra rimliga slutsatser.
Det har vi faktiskt klarat av hittills.

Under tisdagens presskonferens meddelade landskapet och ÅHS att från och med nu uppdateras allmänheten om smittläget gällande coronaviruset bara två gånger i veckan.

Det finns goda skäl varför myndigheterna vill vara mera restriktiva med vad de berättar. Landskapsläkare Knut Lönnroth menade att en av orsakerna är att människor som har testats behöver få svar innan allmänheten uppdateras om läget.

Om oron sprider sig bland de som väntar på provresultat och läser att nya coronafall har bekräftats så ska det förstås tas på stort allvar. Landskapets beslut att inte rapportera dagsaktuella siffror utan att göra det med en dags fördröjning är därför klokt.

Men det löser inte problemet. Även om läget sammanfattas två gånger i veckan kommer det också vara så att människor som inte har fått tillbaka sina provsvar nås av uppgifter om nya coronafall.

Landskapsläkare Lönnroth sade också att enstaka fall inte behöver berätta något om den epidemiologiska utvecklingen på Åland. Han valde att exemplifiera med att de två nya åländska fallen betyder en hundraprocentig ökning, men det säger ganska lite om den generella utvecklingen.

Lönnroth har givetvis rätt i det. Att se större trender om vart utvecklingen är på väg är relevant för att se hur vi som samhälle klarar av coronaviruset. Men för ålänningarna är det också viktigt att veta hur läget ser ut just nu.

Myndigheterna har varit noggranna med att betona vikten av att alla hjälps åt för att bekämpa virusets framfart. Myndigheterna har en tydlig roll och har klarat den bra, medierna likaså. Men också allmänheten har tagit till sig av nya rekommendationer och direktiv på ett föredömligt sätt.

Då gäller det att myndigheterna också vågar lita på att allmänheten drar rimliga slutsatser av det som meddelas från officiellt håll.

Under tisdagseftermiddagen publicerade en av de åländska medierna en nyhet att Åland har ytterligare två coronafall. Detta utan att varken ÅHS, landskapsregeringen eller landskapsläkaren hade bekräftat uppgifterna.

Under tisdagens efterföljande presskonferens uppmanade hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen medierna att inte bidra till att sprida oro i samhället genom att publicera obekräftade uppgifter.

Ett förtyligande bör göras: Det var inte Nya Åland som gick ut med sådana uppgifter.

Men när Jeanette Pajunen uppmanar medierna att inte sprida oro, samtidigt som man vill minska informationen, gör hon ett tankefel. Informationsflödet är så pass diversifierat i dag att ingen kan kontrollera vilken information som cirkulerar.

Åland är ett litet samhälle med många kontaktytor. Information, oavsett om den är sann eller inte, sprids med vindens fart via sociala medier och andra plattformar där anonyma påståenden dryftas i realtid.

Att människor då inte kan kontrollera vad som faktiskt är sant bidrar till oro i samhället. Om rykten börjar florera om flera fall går det inte att be människor vänta till nästa uppdatering ett par dagar bort. Transparens är det bästa botemedlet mot oro.

Det gäller förstås att arbetsbelastningen för de som nu jobbar stenhårt för att vi ska ha den bästa möjliga beredskapen är hanterbar. Det ska ingen kompromissa med, oavsett vilken roll man har i det här läget.

Men frågan är om det inte är klokt att fortsätta investera i samhällsinformationen. Det gäller att inte nu börja omyndigförklara allmänheten eller försöka begränsa informationsflödet.

ÅHS, landskapsläkaren, landskapsregeringen, statens företrädare på Åland – alla gör ett föredömligt jobb att möta den här krisen. Men det gäller också ålänningarna, de förtjänar fortsatt förtroende.