Renovera eller riv? Oavsett får stan betala dyrt för sin strategi

DELA

    Staden verkar ha svårt att lära sig sin läxa gällande fastighetsunderhåll. Nu har man att välja mellan en dyr renovering av Pub Bastun i pressade ekonomiska tider eller att riva en kulturskatt.Stadens strategi gällande sina fastighetspärlor verkar vara ”låt allt vackert förfalla till ruckel” – dyrt, ohållbart och sorgligt.

    742 000 euro. Så mycket skulle en helrenovering av byggnaden kosta. Det fastslås i en okulär besiktning av Pub Bastun. Renoveringsbehovet är enormt. Det är tragiskt att bläddra i protokollet med alla uppräknade fel och bilder på fasad- och sättningssprickor, fuktskador, synlig asbest, vattenläckage, undermåliga fönster och utsliten inredning. Hur staden låtit det gå så här långt känns som ett förbluffande mysterium. Fast egentligen inte om man ser på stadens historiska inställning till skyddsvärda byggnader. I färskt minne har vi bland annat Doktorsvillan, paviljongen på Lilla Holmen och Rådhuset.

    Paviljongen står nu uppfräschad och fin, men det kan vi inte hylla staden för. Det var privatpersoners engagemang och en av stadens välgörare som räddade den kännspaka byggnaden som tillåtits förfalla under årtionden.

    Andra byggnader som staden sist och slutligen tagit itu med har blivit lyckade i olika grad.

    Efter många om och men klubbade en enhällig stadsfullmäktige 2022 förslaget att göra rådhuset till ett integrationscentrum och renovera byggnaden för 100 000 euro. Då hade huset redan stått tomt sedan 2018 på grund av fukt- och mögelproblem. 100 000 euro var en rejäl minskning från förslaget om att renovera det till daghemsanvändning på en halv miljon euro. Men den tajta budgeten höll och resultatet blev bra. Under invigningen 2023 fastslog Anna Holmström (C), som ledde stadens byggnadskommitté:

    – Vi har gjort ett fantastiskt jobb med att ta hand om och förbättra det här unika byggnadsverket.

    Under arbetet med Rådhuset påtalade stadsarkitekt Sirkka Wegelius ett annat av Mariehamns sorgebarn Doktorsvillan – hon konstaterade att kostnaderna stiger för varje år man inte gör någonting åt gamla hus i behov av renovering.

    Den politiska historien om Doktorsvillans renovering och framtid har varit lång och brokig. 2018 tillsattes en kommitté för att titta på husets behov och framtida användning. Då föreslog man att man återställer byggnaden exteriört och bibehåller interiörerna. Kommitté nummer två tillsattes 2020 och gjorde en kostnadsberäkning där notan för en renovering uppskattades landa på 325 000 euro. En tredje kommitté tillsattes 2021, där man fick i uppdrag att projektera för renoveringen.

    Det skulle dock dröja tills i år innan Doktorsvillan färdigställdes – till en mycket högre prislapp än de ursprungliga uppskattningarna. Budgeten landade på 660 000 euro, mycket tack vare återbruket. Bland annat tillvaratogs radiatorerna från 1930-talshuset Sviby skola och innerdörrar från krogen Socis, Societetshuset, som revs på 1970-talet.

    – Många tycker att det är stora pengar. Men de (husen) förfaller fort om man inte gör något i dem, sade Göran Seffer, projektingenjör på Mariehamns stad, i en intervju med Nya Åland.

    Det som var till Doktorsvillans fördel var att det var gediget byggt – det bedöms klara hundra år av användning till enligt arkitekten Leo Pahlman.

    Doktorsvillans renovering blev en succé och nu sjuder huset av musik och liv. Men det är tveksamt om samma lyckosamma öde väntar Pub Bastun.

    Staden har ett pressat ekonomiskt läge. Man har aldrig haft fler politiskt prioriterade stora investeringsprojekt än nu. På en lista sammanställd av fastighetsavdelningen listas hela 15 fastighetsprojekt som ska få plats i budgeten för nästa år. Bland de 15 projekten nämns bland annat demenscentret, en helrenovering av stadshuset och en grundrenovering av Övernäs skola.

    Kanske stadens dåliga samvete nu till slut hunnit ikapp. Rådhuset och Doktorsvillan gick att rädda, men inte utan långa politiska debatter, förseningar och kritik. Att renovera Pub Bastun vore en ännu större satsning. En begränsad upprustning, som skulle tackla de akuta problemen, skulle kosta uppskattningsvis 449 000 euro. En helrenovering skulle uppgå till cirka 742 000 euro. Rimligast vore att göra en totalrenovering likt den som färdigställdes i Doktorsvillan, men lycka till att hitta pengar och understöd för det.

    Den här ledarsidan har tidigare påpekat att staden har ett ansvar för att ta hand som sina byggnader, speciellt hus med kulturhistoriskt värde. Kraven som staden ställer på privatpersoner och företag som äger k-märkta byggnader är omfattande. Att stan inte lever upp till sin egen kravbild är förstås svagt. Och det får konsekvenser. Man står nu inför en eventuell förlust av ett av stadens mest kännspaka, unika byggnader.

    När den tidigare stadsarkitekten Sirkka Wegelius gick i pension bad Nyan henne kommentera några av stadens k-märkta långkörare:

    ”Här är det viktigt att staden visar god vilja. Det rör sig inte om enorma summor, men de blir större för varje år man inte gör något. Om man renoverar husen på rätt sätt – utan att överrenovera – så hittar de sina användare. Folk älskar gamla hus, och staden borde föregå med gott exempel inför de privata och ta hand om sitt byggnadsarv.”

    Hon poängterade att stadens nuvarande tillvägagångssätt slösar skattebetalarnas pengar och skadar stadens förtroende.

    Pub Bastun är inte bara arkitekturmässigt en klenod, det har också varit en långvarig hemvist för ungdomar och kreativitet. Inom vissa kretsar har den kultstatus. Men den statusen väger tydligen lätt i stadens fastighetspolicy. Nä, man kör tydligen ruckelromantik ända in i det krackelerade kaklet.