Rädda världen, en fläckig frukt i taget
Att inte slösa mat minskar trycket på plånboken och klimatet samt bidrar till att åtgärda hungerskrisen. Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte.
Att frysa in ett fläckigt päron kan vara din globala samhällsgärning idag.
Det finns tillräckligt med mat i världen för att mätta alla hungriga magar. Det är ett faktum som inte kan hamras in hårt nog. Skeptiker till både ekologisk matproduktion, småskaliga lantbruk samt en mer vegetarisk omställning av allmänhetens kost säger gärna att vi kommer hamna i en matkris om vi ställer för höga krav på kvalitet framom kvantitet.
Ja, det finns många hungriga magar att mätta i världen. Men problemet är inte att vi producerar för lite mat. Nej, det är att maten är ojämnt fördelat och att vi slänger bort en stor del av maten vi redan producerar.
Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen går till spillo. Det motsvarar tillräckligt med kalorier för att mata tre miljarder människor, mer än tre gånger det totala antalet av undernärda människor globalt. Matsvinnet står också för cirka åtta procent av växthusgasutsläppen och bidrar till skövling av skog och miljöförstöring.
Om matsvinnet skulle vara ett land skulle den vara tredje största utsläpparen. För att inte tala om de bortkastade transporterna, tillverknings- och förpackningsprocesser samt den haskade vattenförbrukningen.
Mat går till spillo i olika led av produktionscykeln. I utvecklingsländer händer det ofta vid produktion och lagring. I de mer utvecklade länderna är det konsumenterna som bidrar till slöseriet. Årligen slänger vi bara i Finland bort i medeltal 24 kilo mat per person. Handelns andel i matsvinnet är 65–75 miljoner kilo per år.
År 2050 beräknas världspopulationen nå 9,8 miljarder människor och efterfrågan på mat räknas stiga med 60 procent. Men tillgängligheten på god jordbruksmark kommer vara knapp, där urbanisering och klimatförändringen kommer vara begränsande faktorer att räkna med.
Men om vi blir bättre på att ta tillvara på vårt svinn sjunker efterfrågan samt trycket på högre avkastning och ökad produktion. Då kan vi istället fokusera på kvalitet, hållbar och lokal livsmedelsförsörjning samt en rättvis distribution av världens matresurser.
Samtidigt som vi också sparar pengar och bekämpar klimatförändringen. Allt med en liten fläckig frukt.
