Politik och bygginspektion hör inte ihop
Från årsskiftet kommer Geta att bryta sig ur samarbetet med Finström om gemensam byggnadsnämnd och byggnadsinspektion. I stället ska man sköta det hela själv i kommunen.
Föga förvånande för de flesta Getabor, men frågan är vad som kommer.
I flera år har det muttrats och gnällts. Det har varit för höga krav, för mycket paragrafrytteri och för bökigt. Det har tagits som sanning att det är enklare i andra kommuner. Samarbetet med Finström om byggnadsinspektion och-nämnd har skapat mycket irritation i Geta. Många har velat ha en annan lösning.
Nu kommer den i och med att kommunen bryter samarbetet för att istället sköta ruljansen själv.
Även om missnöjet kläs i flera argument i gårdagens Nya Åland, är det främst byggnadsinspektören Kaj Granholm som missnöjet rör. Det är han som är för nitisk, följer reglerna för hårt och följer upp för mycket.
Vad har då Granholm då gjort? Han har följt lagen. Till punkt och pricka.
Det finns en grundläggande skillnad mellan de flesta nämnder och just byggnadssidan. En byggnämnd har ett myndighetsansvar. Det är inte en politisk nämnd där man efter politisk, ideologisk vilja kan anpassa besluten.
I stället har man strikta lagar och regler att följa. Om det slarvas i myndighetsutövandet, om reglerna inte följs, kan byggprojekt försenas månader och år. Därför finns det, faktiskt, en poäng i att ha en noggrann inspektion och en nämnd med stort kunnande om just dessa regler.
I arbetet med samhällsstrukturreformen fanns förslag från gruppens om hade hand om det tekniska området att Åland borde få en gemensam bygginspektion för samtliga kommuner. Det skulle säkerställa att alla behandlades lika oavsett vilken ända av landskapet man önskar bygga i.
Gruppens ordförande, Roger Jansson (MSÅ), sade till Nya Åland i maj i fjol att:
– Byggloven ska inte hanteras av politiker. Det får inte handla om tyckande.
Den rutinerade Jansson har förstås rätt. Tyvärr går Geta kommuns beslut på tvärsen mot det tankesättet, och Jansson-gruppens förslag har gömts undan.
Signalen Geta skickar med sitt beslut är att om inte allmänheten, och därmed också de rösttörstande kommunpolitikerna, är nöjda med hur bygginspektören tolkar lagar och regler så byts hen ut.
Risken är överhängande att den person som nu ska anställas på deltid i Geta kommer att uppfatta just detta och anpassa sina bedömningar därefter. Frågan är då vad detta kommer att ge för de som bygger i kommunen. Kommer det bli bättre, säkrare och juridiskt hållbart, eller kommer Getaborna att få vänta längre på sina byggen då besvären blir fler?
En annan aspekt i frågan är förstås också reglerna och lagarna i sig. De är många, och inte sällan krångliga. När dessutom landskapet har schabblat genom att anamma svenska regler som i rätten kommer övertrumfas av finsk lag blir det hela än värre.
I den svenska valdebatten talade moderatledaren Fredrik Reinfeldt mycket om hur han ville stimulera byggande genom att minska på regelverket och underlätta för den som vill bygga. Detta vore en debatt att ta också på Åland och Finland. Det behövs regler, men frågan är hur omfattande de behöver vara.
I gårdagens tidning gick Getas kommunstyrelseordförande Ingvar Björling till storms mot regeln som säger att det måste vara en högskoleutbildad person för att göra ritningen för en bastu. Björling menade också ”ibland är det skrämmande när man ser hur regler tillämpas in absurdum”.
I det första fallet, med utbildningen och bastun, har han förstås rätt. Det är ett minst sagt märkligt krav.
I det andra fallet har Björling missuppfattat en grundläggande uppgift för byggnämnd och -inspektör: Det är deras uppgift att följa lagen. De ska inte tolka den, välja ut delar eller tycka själva. De ska följa lagen, inget annat.
I Finström och Geta har man haft en bygginspektör som gjort just detta. Det vill man inte ha. Därför ska samarbetet brytas.
Frågan är hur det blir nu.
