Om detta lyckas är regeringen att gratulera
Man ser framför sig en enorm osthyvel. Den skär litet ojämnt, men skär över hela ytan. På något enstaka ställe skär den igenom till bottnen.
Budgeten för nästa år är antagligen den tuffaste hittills.
Nästa år skall landskapet klara av sina uppgifter, det vill säga att serva oss på bästa sätt, för 35 miljoner euro mindre än i fjol. Det blir tufft, det konstaterade lantrådet Viveka Eriksson (Lib) vid budgetpropositionen.
Frågan är om det blir för tufft. Skall det gå att hålla ihop regeringsgrupperna i lagtinget och rösta igenom en rad obekväma beslut?
Eller är det tvärtom så att läget nu är så tufft att också den mest inbitna soloåkare inser att det här inte längre är en lek utan att det nu gäller att hålla ihop.
Det första och stora är att få personalen med på att spara in lön för två veckor. Det är det som i budgeten ser ut som en osthyvel; det finns ett minustecken framför alla huvudtitlar.
Budgeten bygger på att alla avstår från två veckors lön, alla inklusive lagtingsledamöter och ministrar. Om det inte går på frivillig väg, till exempel genom att ta ut semesterpremien i ledig tid, så blir det permitteringar.
Än så länge har ingen har talat med personalen om detta. Med facken fördes tidigare en diskussion om att avstå från avtalade löneförhöjningar. Det fick landskapet nej på och ombuden upplystes då om att det i så fall blir alternativa lösningar. Kanske kunde de tyda sig till vad det innebar.
Permitteringar förekommer också på andra håll, det är en av flera metoder att spara i kärva tider. Men samtidigt innebär permitteringar i det här fallet att landskapet skall klara samma (?) service som i dag med 70 färre på jobb. Det är vad permitteringarna av 1.870 anställda motsvarar.
För ÅHS handlar det om över 30 årsverken.
Alla anställda tar ut semester varje år, men då tas det in vikarier istället. Många framförallt på ÅHS hade redan länge med glädje tagit ut sin semesterpremie i extra ledighet, men det har inte fungerat eftersom det behövs folk på jobb och brukar vara svårt att få tag på vikarier.
Nu skall det alltså fungera. Det är ingen avundsvärd uppgift att lägga upp ett schema där folk är lediga när ålänningarna är som friskast. Där krävs näsa.
Budgeten handlar inte bara om permitteringar. Det blir litet skattehöjningar också.
Det allmänna avdraget på 5 procent i kommunalbeskattningen dras in. Det sker för andra gången nu, kunde man tänka sig att inte föra in det en tredje gång? Det blir för hoppigt.
Allmänna avdraget ligger på 4,2 miljoner euro på ett år. Men samtidigt höjs grundavdraget och förvärvsinkomstavdraget. Det här är avdrag som riksdagen beslutar om på rikssidan, men som landskapsregeringen vill att också ålänningarna får del av. Höjningen av de här två avdragen är ungefär 1,9 miljoner euro. Glappet, skattehöjningen, blir 2,3 miljoner. Det skall betalas av höginkomsttagare, men var gränsen går kunde ingen säga på budgetpresentationen.
Om landskapet i framtiden skall ta över beskattningsbehörigheten så bör man kunna svara på frågan vad förändringar i beskattningen innebär för olika kategorier av skattebetalare. Vågar man hoppas att bristen på exempel handlade om tidsbrist och inte på oförmåga.
Osthyveln har skurit i bottnen på ett par ställen. Läromedelscentralen försvinner. Och sorgebarnet Naturbruksskolan läggs ner. I den mån det finns efterfrågan på utbildning så ordnas det på annat sätt.
Det påstås att skolan kunde ha räddats genom Struktur-07, som gick ut på att föra ihop alla gymnasialstadieskolor till en. Men centern, som satt i landskapsregeringen då också, drog undan sitt stöd och reformen förföll. Nu faller Naturbruksskolan, som framförallt centern har månat om, i kölvattnet på Struktur-07.
Det kan inte ha kommit som en överraskning, eller gjorde det? Om det var väntat, varför satsade man då på det nya lösdriftsstallet för bara ett par år sedan?
Det blir en intressant budgetdebatt i lagtinget. Men det kan bli en ännu intressantare debatt på utsidan.
