DELA

Okunskap är ingen merit för kommun-politiker

Vad lär vi oss av de senaste tidernas kommunala konflikter vad gäller byggnadslov, säkerhetsföreskrifter och annat som man kan strida om och överklaga?
Jo, att lite distans inte skulle skada.
En av orsakerna till att till exempel Maxinge-konflikten (som inte visar några tecken på att kunna lösas utan ytterligare en vända i domstol) blivit så infekterad, är att den med tiden blivit allt mera personlig och känslomässig, och allt mindre distanserad och professionell.

Benar man ur det som egentligen hänt får man följande:
1. Det har funnits långt gående diskussioner och utfästelser om villkoren för bygget från politiker i Jomala, långt före planerna realiserades.
2. Dessa diskussioner har legat som en underström i beslutsfattandet kring de faktiska ärenden som bygget föranlett, ibland på tvärs med tjänstemännens bedömning av laglighet och säkerhet.
3. De personkonflikter som blossat upp, många centrerade kring kommunens tekniska chef Michael Lindbäck och mångåriga kommunpolitikern Anders Eriksson (Åf) har utvecklats till vad som bara kan beskrivas som en personlig vendetta dem emellan.
4. I den konflikten har andra dragits in och tvingats välja sida, till stort förfång för en saklig behandling av olika ärenden.
5. Ytterligare har det hela förvärrats av det faktum att konflikten ibland förefallit handla om att vara för eller emot Maxinge-bygget. Som om den som inte är med på att göra behandlingen av olika ärenden så enkel som möjligt gjort det på pin kiv och för att stoppa hela projektet.

. Lokalt självbestämmande i all ära. Engagemang och närhet i all ära. Summan av kardemumman är ändå att det den lilla, lilla kommunens små, små resurser leder till en obalans både på tjänstemannasidan och på den politiska sidan av staketet.
En större enhet, ett interkommunalt samarbete där byggnadslovs- och annan planering sköts av tjänstemän som inte har egna kor i diket och egna politiker på tre stegs avstånd, kunde ha löst upp några knutar. Det kunde ha gett en tyngd åt expertisen. En sådan tyngd uppstår inte om det finns en tjänsteman att tillgå, som dessutom av politiker uppfattas som bråkig och besvärlig.

Nu vet vi att ett sådant samarbete är på gång, mellan Mariehamn och Jomala. Vi vet att ett samarbete inom den tekniska sektorn diskuteras inom ramarna för samhällsreformen.
Det vi inte vet, och knappt har något hopp om, är att ett samgående eller ens ett samarbete på den politiska nivån kunde bli verklighet inom en förutsebar framtid.
Ändå är det faktiskt så att det är ibland mycket komplicerade och svåra saker, i detalj reglerade i lag, som kommuners fritidspolitiker ska ta ställning till. Vore de mer kunniga, mer pålästa eller hade mer erfarenhet skulle det bespara kommunen en hel del direkta dumheter, och kanske också en del av det mikro-maktspel som i dag kännetecknar relationen mellan politiker och tjänstemän i Jomala.

Huvudsaken, att Maxinge är byggt, att det öppnar snart och att det är en fantastisk möjlighet till utveckling både för Jomala och Åland, har helt överskuggats av konflikten. Det är synd, och nej, det beror inte bara på journalisterna. Hade allt varit frid och fröjd hade det inte funnits något att skriva om.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax