Vilka färdigheter kommer värderas i en framtida arbetsmarknad? Vad allt kommer AI ta över? Var finns jobben? Det är många och svåra frågor som möter dem som börjar nosa på arbetslivet.
Mörka moln hovrar över arbetsmarknaden. Finland hade i början av året den högsta arbetslösheten i EU, en följd av den svaga ekonomin. Inför sommaren har det varit kamp om de få jobben som finns, och många unga står i majsolen utan en inkörsport till arbetslivet. På Åland återintroducerade man klokt not sommarjobbssedeln, där intresset har varit stort. Projektets syfte är att ge ungdomar under 18 år möjlighet att få sin första kontakt med arbetslivet samtidigt som arbetsgivare får stöd för att anställa sommarpersonal. Det hjälper många på traven i en tuff ekonomisk tid.
En vändning är att vänta i arbetslöshet och sysselsättning, det spår i alla fall Arbets- och näringsministeriet. Enligt en ny prognos kommer antalet arbetslösa arbetssökande i Finland att börja minska i början av nästa år.
Men det är inte bara ekonomiska moln som kastar skugga över den ungdom som närmar sig arbetslivet. Hotet från AI tornar också upp sig.
”Tänk om det inte ens finns en jobbmarknad för mig längre när jag tar examen?”, säger IT-studerande Ava Lawless till AP News i en artikel på ämnet.
Hon är inte den enda som funderar på om studiepoängen kommer gå i hask i takt med att människan utmanövreras från vissa sektorer. I Sverige rapporteras nu om uppsving i praktiska yrken, eftersom de upplevs svårare att ersätta än en karriär inom exempelvis statistik, matematik, IT, skrivande och spelbranschen (några av de mest AI-utsatta jobben enligt Örebro universitet).
Det finns också de som aktivt tar avstånd från en tungt artificiell framtid.
I USA bjuds ofta företagare och etablerade yrkesmänniskor in för att hålla tal till de utexaminerade. Ett antal av dem har lovordat AI och har sedan buats och häcklats av de studerande.
En färsk gallup gjord i USA med unga mellan 14 och 29 visar en ökande skepticism och oro kring AI. Ungefär hälften tycker att riskerna överväger de potentiella fördelarna, i alla fall när det kommer till jobbmarknaden.
Samtidigt kom Utbildningsstyrelsen i Finland i veckan ut med information om vilka färdigheter man tror kommer vara viktiga i framtiden. Sakkunniga inom utbildningsområdet har fått lista kompetenser människor behöver för att ”kunna ta hand om sig själva, agera ansvarsfullt som samhällsmedlemmar och få arbete på 2040-talet”. Här framhålls färdigheter inom informationssökning och informationshantering, samarbetsfärdigheter och färdigheter i social samverkan, kritiskt tänkande samt förmågan att upprätthålla sitt psykiska välbefinnande.
– Sociala och kognitiva färdigheter betonades också i de öppna svaren, där man särskilt framhöll betydelsen av ett gemenskapsorienterat tänkande i samhället. Psykisk resiliens ansågs också vara en central framtidsfärdighet. Med det avses människans förmåga att tåla osäkerhet och besvikelser. I en föränderlig värld behövs också förmåga vara flexibel och anpassa sig, säger doktoranden Jenni Latva-aho, vid Jyväskylä universitet i ett pressmeddelande.
Det ger kanske lite färdkost på vägen för den vilsne studenten.
Kanske finns det också en möjlighet att hotet från AI gör att framtidsutsikterna paradoxalt nog klarnar och får skärpa. Kanske kan det frigöra fler att göra sådant de älskar eller faktiskt finner meningsfullt?
”Jag har nått den punkten att om jag inte tror att jag kan få jobb som IT-vetare, då kan jag lika gärna studera konst. Om jag ska vara arbetslös så kan jag lika gärna göra något jag älskar”, fortsätter Ava Lawless till AP News.
Förhoppningsvis sporrar oron till tankar om vad som på riktigt är viktigt.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
