”Mjölken” eller mjölken

DELA

Växtbaserat eller kött och mjölk? Alternativen har olika för- och nackdelar. Livsmedelsverket i Finland har nu kartlagt dem ur nya perspektiv. Bon appetit och god debattstund!

Runt många fika- och köksbord har diskussionerna hörts. Vad är bättre? Mjölk och korv eller havremjölk och vegokorv? Det är inte en lätt fråga att besvara, men förespråkarna i varsina hörn är ofta av den övertygade sorten: deras val är korrekt.

Fint då att myndigheter sätter resurser och tid på att forska och informera.

”Växtbaserade alternativ till mjölk och kött erbjuder konsumenterna näringsmässiga och miljömässiga fördelar, men deras säkerhetsprofil skiljer sig från animaliska livsmedel.”

Det skriver Finlands Livsmedelsverk i ett pressmeddelande. De har gått igenom forskning om kemiska och mikrobiologiska faror med växtbaserade mjölk- och köttalternativ för att ge konsumenten ett bättre helhetsperspektiv.

”Riskprofilen för växtbaserade produkter skiljer sig från den för mjölk och kött. De kan innehålla vissa kemiska faror som sällan förekommer i animaliska produkter, men samtidigt förekommer färre sjukdomsalstrande mikroorganismer som är förknippade med animaliska råvaror”, säger forskningsprofessor Johanna Suomi vid Livsmedelsverket.

När vi talar om skillnader och preferenser mellan kött och växtbaserat brukar fokus ligga på etik, klimat och hälsa. Den första är kanske minst tvetydig – det är ett val som utgår från ifall man vill äta djur eller inte. Här brukar ibland göras skillnad på djur och djur samt hur dessa djur lever och dör.

När det kommer till klimat brukar vege-alternativen få mest uppbackning – men visst höjs det röster också om öppna landskap och kretslopp till köttets fördel.

Vad gäller hälsa så vet vi att det inte är bra att äta för mycket kött, men det kan också vara vanskligt att äta helt vegetariskt om man inte har bra koll på vad man borde få i sig som komplement till mjölk- och köttprodukter.

Men det finns faktiskt andra aspekter att ta i beaktande, som de som Livsmedelsverket lyfter. Enligt forskningsöversikten kan växtbaserade drycker och köttsubstitut innehålla olika mögelgifter, det vill säga mykotoxiner. Särskilt bekymrande är så kallade nya eller framväxande mykotoxiner, ämnen som för tillfället inte övervakas eller regleras och där hälsopåverkan ännu är ganska okänd.

”När användningen av växtbaserade produkter ökar kan även exponeringen för vissa nya mykotoxiner öka”, säger Suomi.

En annan riskfaktor är arsenik i ris- och nötbaserade drycker. Det finns också oro över förhöjda halter av aluminium, nicke, bly och kadmium.

”I växtbaserade köttalternativ kan även ämnen som bildas under tillverkningen, till exempel akrylamid, ge upphov till oro”, skriver myndigheten.

Växtbaserade drycker har ganska låg risk för skadliga mikroorganismer då de värmebehandlas likt vanlig mjölk, men växtbaserade köttalternativ kan bjuda in bakterier i samband med tillverkning och lagring.

Myndigheten har också tittat på näringsmässiga aspekter av de två kosterna. Fördelar med växtriket är fiber och mindre mättat fett. Fördelar med köttet är protein och vissa vitaminer och mineraler.

”Särskilt för barn är det viktigt att säkerställa ett tillräckligt intag av kalcium, vitamin D, vitamin B12 och jod.”, enligt myndigheten.

Studien genomfördes i samarbete mellan Livsmedelsverket och VTT som en del av projektet Vegeturva, finansierat av jord- och skogsbruksministeriet. Inom ramen för projektet konstaterar man att mer forskning behövs, då den växtbaserade marknaden har växt ganska exponentiellt de senaste åren. Särskilt behöver man fokusera på att kartlägga mykotoxiner, kontaminering och mikrobiologiska risker.

Detta lär knappast få köksbordens riddare att sänka sina övertygade vapen, men kanske bjuder det in till en lite mer välinformerad och allomfattande debatt om kött eller vego. Mer kunskap gynnar både växt- och köttätarna som vill göra sina bästa val.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp