Kompiskorruptionen måste rivas upp med rötterna
I den åländska myllan frodas kompiskorruptionen mellan beslutsfattare och näringslivet – åtminstone upplever en femtedel av de svarande i Åsubs tillitsstudie det så. Nu ser nätverket Bärkraft ett behov av att diskutera korruptionen på Åland mer.
Var femte ålänning upplever att korruption är mycket eller ganska vanligt förekommande på Åland, enligt den tillitsstudie som Åsub publicerade i slutet av förra året. Dessutom uppger nästan en fjärdedel av de svarande i studien att de eller någon närstående har erfarenheter av något som kan kallas korruption.
Studien visar också att 42 procent av de svarande anser att det är vanligt med allt för starka bindningar mellan beslutsfattare och näringslivet. Över hälften uppger att det inom den offentliga sektorn är vanligt förekommande med gynnande av släkt och vänner och så kallade ”bäste broder/syster”-nätverk som till exempel föreningar och slutna sällskap.
En av de som reagerat kraftigt på siffrorna är Bi Puranen, docent i ekonomisk historia och generalsekreterare för World Values Survey.
– Här har ni fått en varningsklocka. Det blir inget blomstrande om det ser ut så här, sa hon bland annat när hon gästföreläste på det seminarium där tillitsstudien presenterades i februari.
Hon kallade siffrorna för upplevd korruption bland politiska beslutsfattare både på landskapsnivå och i hemkommunen för ”bekymmersamma”.
– Alltså vad är det här? Det här är inte alls bra. Det här är baksidan av lokalsamhället. Det är inte bra när så stora andelar säger att man gynnar släkt och vänner och ”bäste broder/syster”-nätverk. Det är rätt allvarligt, faktiskt. Vi vill ju ha ett meritokratiskt samhälle där den med den bästa kompetensen är den som ska utföra ett arbete, sa hon.
Hon lyfte också upp att i länder med låg korruption, dit hela Norden hör, ses inte vänskapskorruption som riktig korruption.
– Så vad ska vi göra? Jo, vi ska prata om det, vi ska lyfta upp det, vi ska resonera kring de här frågorna.
Det verkar nätverket Bärkraft nu vara på gång med. Nästa vecka hålls ett seminarium på temat ”Att motverka korruption – en grundbult för hållbarhet”.
Kristin Mattsson, processledare för hållbarhetsagendans mål 2 – tillit och delaktighet – säger i ett pressmeddelande att korruption är mer än den juridiska definitionen och att det inte är enkelt att veta var gränserna går.
– Det är lätt hänt att misstankar om korruption lätt väcks på grund av de många kopplingarna mellan invånarna. Misstankar om korruption undergräver tilliten, säger hon, och betonar vikten av att öka medvetenheten kring olika former av korruption.
Upplevd korruption behöver inte vara det samma som att ett samhälle de facto är genomkorrupt. Den 31 januari släppte Transparency International sin årliga globala korruptionsrapport som placerar Finland näst högst på listan över världens minst korrupta länder. Bara Danmark är bättre.
Men ålänningarnas upplevelse talar sitt tydliga språk, och alla vinner på en större öppenhet och transparens. Särskilt i ett litet samhälle är banden mellan personer på olika nyckelpositioner ofta täta, och då är det extra viktigt att aktivt motverka korruption och förekomma eventuella misstankar genom att våga vara mer genomskinlig.
Medborgarnas tillit till de offentliga institutionerna och myndigheterna är en nyckelfaktor för att hålla ihop ett samhälle. Det räcker med misstankar om tvivelaktigt gynnande av vänner och släkt för att politikerföraktet ska späs på och tilliten till systemet vackla.
Bärkraft gör rätt i att lyssna på Bi Puranen och ta till sig av hennes råd: prata om det, lyft frågorna och skapa kunskap – både i vad korruption är och hur den motverkas.
