Klimatstrejkarna ser allvaret
Det började med en tonåring på ett torg i Stockholm inför svenska valet i augusti förra året.
En hemgjord skylt, ilska över att ingen tog klimatfrågan på allvar och en övertygelse och insikt om att det måste till en förändring för att hon ska ha en framtid.
Tonåringen, Greta Thunberg, har blivit en symbol för ungas kamp för sin framtid. Det är helt berättigat. När samhället sviker dagens barn, är det fint att se att de tar sin egen framtid på allvar och gör vad de kan för att göra sig hörda.
I dag samlas människor under hashtaggen Fridays for future och strejkar i över 1 600 städer i över hundra länder. Även Åland är med. Hur många som deltar globalt är omöjligt att veta, men i första hand är det unga människor. Många är skolelever precis som Greta Thunberg själv.
Greta Thunbergs gelikar – på Åland och i resten av världen – har inte rösträtt. De har sällan inflytande över hur deras statschef prioriterar klimatet i förhållande till annat, till exempel ekonomisk tillväxt. De har sällan inflytande över landets användning av kol och olja som energikälla, eller över flygskatt, matsvinn och import av kött från andra sidan jordklotet (för att ta några vitt skilda exempel).
De har sällan ens speciellt stort inflytande över vilken mat som serveras i skolmatsalen. De har kanske inte ens inflytande över hur familjen semestrar. Men de kommer att få leva med konsekvenserna av vårt leverne för resten av sina liv.
Det är i det perspektivet som Greta Thunbergs raka budskap ska ses. Hon gör vad hennes generation kan göra: Höjer sin röst, säger i från, markerar för att det måste till en förändring.
Greta Thunberg lägger inte fram sig själv som expert, men hänvisar till forskningen, förklarar den och hävdar de slutsatser hon har kommit fram till, att det krävs stora åtgärder. Nu.
Som i alla gräsrotsrörelser finns det en stor bredd i allt från problemanalys, målsättningar och lösningsförslag. Allt kan problematiseras och ska göras i viss mån.
Greta Thunberg får mycket kritik och har anklagats för att ha en dold agenda. Många kräver att hon också ska leverera svar på den omöjliga ekvationen hur vi ska ställa om, men samtidigt bibehålla vår levnadsstandard, våra arbetsplatser och den eviga ekonomiska tillväxten. Det är förstås omöjligt för henne att ge svar på.
Trots det ska vuxenvärlden inte förakta engagemanget. Tvärtom, vi ska ta lärdom och inspireras. Greta Thunberg och hennes generation beter sig nämligen betydligt mer moget än många vuxna som deltar i klimatdebatten.
Det finns otaliga vuxna – bland dem många politiker som de facto har en maktposition – som sticker huvudet i sanden, förlöjligar, proklamerar att det inte ens finns en klimatförändring och hakar upp sig på detaljer i sammanhanget, utan förmåga att se helheten.
Klimatstrejkarna får uppbackning av 1 200 medlemmar i det finländska forskarsamfundet, inklusive 145 professorer och landets ledande klimat- och miljöforskare, i ett öppet brev. Det här berättade Svenska Yle i torsdags.
Leif Schulman, professor och direktör för Naturhistoriska centralmuseet, är en av de dessa. Han konstaterar för Yle att ”Klimatförändringen är en existentiell kris för mänskligheten, och i den samhälleliga debatten är det tyvärr ännu inte helt klart hur allvarliga saker det handlar om”.
Greta Thunberg har redan insett krisens omfattning. Ju tidigare vuxenvärlden tar till sig allvaret – och tar sitt ansvar att agera – ju större chans att Greta Thunbergs generation har en trygg framtid.
