Kanalproppen bordebli en väckarklocka
Den strandade valen Ever Given är loss och seglade i början av veckan in i Suezkanalens bredaste del.Händelsen har gett upphov till både skratt och oro, men främst visar den hur beroende vi är av att sjötransporter fungerar och hur ett misstag kan hota varutillgången från Shanghai till Los Angeles.
Internet fullkomligt översvämmades av roliga upptåg på grund av Ever Givens grundstötning i Suezkanalen. En internetsida gav användarna möjlighet att placera fraktkolossen var som helst i världen på satellitbilder (skalenligt förstås) och under räddningsarbetet cirkulerade bland annat en manipulerad bild på en barbröstad Vladimir Putin som på egen hand bärgade fartyget. Expressens krönikör Alex Schulman utnämnde grundstötningen till årtusendets gubbhändelse. Han noterade att hobbyepidemiologerna på sociala medier nu fick en chans att byta fokus för ett par dagar.
– Miljontals gubbar går nu runt och funderar över det här, över hur man ska få loss båten, skrev han i Expressen.
För merparten fastnade nog ändå skrattet i halsen. Den globala shippingindustrin är en av världens största och Suezkanalen är en av världens mest trafikerade passager.
90 procent av världens varor fraktas via havet, skeppsfrakten transporterar 80 procent av den totala varuvolymen och står för 70 procent av den globala handelns värde. Uppskattningsvis reser 52 fartyg med varor till ett värde av nio miljarder dollar genom Suezkanalen varje dag.
Den globala fraktindustrin har vuxit snabbt fram till coronapandemin vilket förstås ökar trycket på både fartyg och vägarna de tar. Ever Given är ett tydligt exempel på det. Det är ett av världens största fartyg och mäter nästan två Viking Grace, med en lastkapacitet på 200 000 ton.
Bara några dagar in i krisen kom rapporter om vad stoppet betydde. Såväl grillar och utemöbler till finska lågpriskedjor som medicinsk skyddsutrustning till de svenska landstingen försenades på grund av den 400 meter långa proppen.
Det krävdes 11 bogserbåtar och flera mudderverk med stor kapacitet för att gräva loss fören och sedan kunna dra loss fartyget. Det krävdes faktiskt mer än så. Det krävdes utomjordisk hjälp. En tidvattenhöjning gav räddningsarbetet en 24-timmarlucka av gynnsamma förhållanden vilket blev avgörande för att få loss fartyget så snabbt.
Problemen tar inte slut bara för att fartyget är loss. Enligt bedömare kan den kö som har bildats efter det nästan en vecka långa trafikstoppet ta två månader att återhämta sig ifrån. Det blir ett ökat tryck på hamnarna som ska ta emot fartygen och i många tillverkningskedjor har avsaknaden av komponenter bromsat upp produktionen vilket ju förstås får effekter i flera led.
Och just det illustrerar själva utmaningen med dagens system. För vi har gjort oss väldigt beroende av den aldrig sinande leveranskedjan som världens fraktfartyg erbjuder. Det gör också att tillverkare och återförsäljare kan ha mindre lager vilket ju sparar pengar men det betyder mindre marginaler när händelser som den i Suezkanalen inträffar.
I det här fallet berodde stoppet på ett mänskligt eller maskinellt misstag. Men det finns andra passager som drabbas av betydligt svårare hinder. Så sent som i somras infördes begränsningar i Panamakanalen efter att vattennivåerna sjönk drastiskt. Politisk instabilitet kan också vara en faktor, som när ett fartyg som bogserade en oljerigg kapades av Hutirebeller utanför Jemens kust 2019.put
Men grundstötningen illustrerar framför allt hur bräckligt det internationella handelssystemet faktiskt är, hur otroligt sammankopplade vi är i världen och hur lite som krävs för att det ska bli problem. Kanalproppen gav upphov till både skratt och oro. Att dra loss Ever Given var skicklig ingenjörskonst och dessutom ett tacksamt tankeprojekt för alla hobbykaptener i stugorna. Men det borde också vara en väckarklocka, det finns all anledning att fundera på alternativ till dagens system.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
