Journalistik, gratis reklam och åsikter om innehåll
Vad ska en tidning rapportera om? Frågan är lika aktuell nu som alltid.
När Nya Åland i förra veckan avslöjade att Sannfinländarna vill starta en lokalavdelning på Åland gick debatten – som så ofta nu för tiden – blixtsnabbt över från att diskutera själva nyheten till att bli en metadiskussion om avslöjandet i sig.
Det smått komiska i sammanhanget är att både en blivande Sannfinländare och en av partiets meningsmotståndare gjorde gemensam sak och tyckte att Nyan alls inte borde ha skrivit något.
I den ena ringhörnan stod Susann Laag-Söderström som är en av de som diskuterat med Sannfinländarna om en åländsk avdelning. Efter att reportern Annica Lindström ringt henne skrev hon på Facebook:
”Intressant att inte Nyan kan vänta på pressmeddelandet utan börjar gapa som jag vet inte vad.” Lite senare i inlägget fortsätter Laag-Söderström: ”Jösses amalia att man inte kan vänta till pressmeddelande så att vi vet att det kommer att bli rätt och att allt skrivs rätt”.
I en annan del av det politiska Åland skrev kansliminister Wille Valve (MSÅ) i samma sociala media följande:
”läser i en av våra lokaltidningar att ett finländskt populistparti möjligen tänker ställa upp kandidater i lagtingsvalet. Dom ges MASSOR av gratisutrymme och kan bl.a. berätta hur många kandidater till som behövs. Hur många andra, icke-registrerade partier som ”möjligen” ställer upp kandidater i lagtingsvalet får samma mediauppmärksamhet? Egentligen borde detta vara nyhet först om partiet verkligen ställer upp en lista.”
Nu är det ju tack och lov inte så att politiker styr varken när, hur eller vad media skriver. Det hör liksom till demokratin att medierna ska stå fria.
Att det mest omtalade partiet i Finland vill etablera sig på Åland, samma Åland man genom åren haft hätska utspel mot, är otvetydigt en nyhet. Att publicera nyheten var självklart.
Att Laag-Söderström vill styra innehållet är säkert något hon delar med många politiker, inte bara sannfinländska. Men att en minister som Valve, som sett världen och är en förnuftig människa, anser att avslöjandet är gratis reklam och inte en nyhet värd att förmedla till våra läsare är överraskande.
Valve skriver också att media, tillsammans med alla andra, ska avkräva riktiga svar från partierna. Där är vi helt överens. Senast i förra veckan var jag självkritisk till hur både Nya Åland och tidningen Åland har släppt igenom alldeles för många främlingsfientliga insändare med samma innehåll och som inte tagit debatten framåt.
Men för att vi gjort ett mindre bra jobb där, innebär inte att vi inte ska leverera nyheter om annat.
Aftonbladets chefredaktör Jan Helin och hans kollega på Expressen, Thomas Mattsson, diskuterade för ett par veckor sedan i sin gemensamma podd hur klimatet mot opinionsbildare har hårdnat. I stället för att argumentera mot en ståndpunkt vill man i dag tysta den som levererar dem genom upprop och krav på att skribenter ska fråntas sitt spaltutrymme.
Det är en lika oroväckande som tydlig trend inte bara i de nordiska länderna utan runt om i västvärlden. Förutom de som eventuellt skulle förlora sin sysselsättning är detta också ett hot mot demokratin. Att tysta meningsmotståndare för att man inte håller med kommer att likställa samhället.
Förhoppningsvis är de här nämnda inläggen från en blivande (?) och en etablerad politiker inte bevis för att den trenden också slagit rot på Åland.
