DELA
Foto: Jonas Edsvik

Ingen vill ställa sig på bromsen

I finanskrisens spår har spelreglerna för hur centralbankerna kan stimulera den ekonomiska tillväxten ändrats.

I snart tio år har tillväxtsiffrorna dopats med låga räntor och stimulanspaket, nu går vägen tillbaka i uppförsbacke.
Europeiska centralbanken (ECB) kommer att avsluta sitt stora och mångåriga stimulanspaket vid årsskiftet. Sedan finanskrisen har paketet enligt Yle bidragit med 2 150 miljarder euro för att få de europeiska ekonomierna på fötter efter 2008-kraschen.

ECB har också hållit sin viktigaste styrränta på noll, men även det är på väg att förändras. En första räntehöjning tros vara möjlig tidigast inkommande höst, men efter flera år av rekordlåga räntor är det dags att påbörja återgången till någon typ av normalläge.

Det beskrivs som att de ekonomiska sötebrödsdagarna är slut. Men frågan borde snarare vara varför de har pågått så länge.

Efter finanskrisen och den efterföljande eurokrisen fanns en stor misstro till det finansiella systemet och försiktighet vad gäller framtiden. De stimulanspaket som togs i bruk och de räntesänkningar som under de efterföljande åren genomfördes har fått ekonomin på fötter igen.

Men när läget blev allt mer positivt igen verkar det som att ingen ville vara den som ställer sig på den ekonomiska bromsen.

Låga räntor skapar mera pengar i omlopp. Det blir billigare att låna pengar, det är också mindre lönsamt att spara pengar vilket gör att investeringsviljan ökar. Genom att sänka styrräntan blir det alltså möjligt att få ut mera pengar till samhället och stimulera den ekonomiska tillväxten. Risken är att inflationen stiger, vilket inte har skett i skadligt stor utsträckning.

Trots att tillväxten har varit god har det rekordlåga ränteläget fortsatt.

När Nya Åland intervjuade Göran Persson, tidigare stats- och finansminister i Sverige, i april gav han sin syn på den internationella utvecklingen:

– Jag tror jag aldrig upplevt en mer osäker situation än just nu. Man kan ta Sverige som exempel, som har en god konjunktur, men som ändå likafullt har en negativ ränta. Det stämmer inte, läroboken stämmer inte längre. Det gör att man kan vara lite orolig. Och det gäller inte bara Sverige, det gäller västvärlden.

Sveriges Radio rapporterade i går att Svenska centralbanken nu velar om den höjning av styrräntan som under hela året har utlovats faktiskt kommer att genomföras.

Finansministeriet meddelade förra veckan att tillväxten är på väg att mattas av i hela världen. I Finland beräknas tillväxten under 2019 avta till 1,5 procent jämfört med 2,5 procent 2018. Finansministeriet förutspår dessutom att takten för tillväxten kommer att avta. 2020 förutspås tillväxten bli 1,3 procent och år 2021 1,1 procent.

Ränteläget är förstås tacknämligt för de med bostadslån, vilket är den största investeringen som de flesta människor gör. Bedömningen av bland annat Aktia är att räntorna inte verkar stiga radikalt den kommande tiden. Höjningen av styrräntan kan bli 0,25 procent om ett år vilket är väldigt sparsamt i sammanhanget. Det lär knappast påverka bostadsspararna i någon större utsträckning.

Men om det skulle visa sig att konjunkturen svänger neråt, i stället för att sakta öka, har det finansiella systemet förbrukat ett av sina främsta instrument för att ge investeringsviljan en skjuts och därmed snabbt kunna påverka utvecklingen.

Göran Persson konstaterade att läroboken inte längre stämmer, frågan är vem som skissar på en ny.