Grundlagen gäller på Åland – oavsett hur det känns
– För mig och den nuvarande landskapsregeringen går självstyrelsen före allt annat/…/ Vi känner oss inte bundna av grundlagen rakt av. Det sade vice lantrådet Harry Jansson (C) i gårdagens Nya Åland. Två frågor behöver besvaras: vilka delar av grundlagen känner sig Ålands landskapsregering inte bunden av och är detta uttalande regeringens samlade uppfattning?
Grundlagen reglerar de mest grundläggande fri- och rättigheterna som finländska medborgare åtnjuter. Vi är alla lika inför lagen, vi har religions-, yttrande- och åsiktsfrihet. Grundlagen slår fast människovärdets okränkbarhet och den enskilda människans frihet och rättigheter samt främjandet av rättvisa i samhället.
Tack vare grundlagen har alla medborgare över 18 år en röst i våra demokratiska val, vi har ett domstolsväsende och en ordning för hur makten ska fördelas mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten.
Den slår också fast att all utövning av offentlig makt skall bygga på lag och, vilket är lite ironiskt i sammanhanget, erkänner självstyrelselagens roll för Åland.
Det är grundbulten för vår rättsstat och vår demokrati. Det är, med andra ord, ingen liten sak att ifrågasätta grundlagens legitimitet. Speciellt inte om man som minister i Ålands landskapsregering avger en ministerförsäkran som lyder enligt följande:
– Jag försäkrar att jag i utövningen av mitt uppdrag i Ålands landskapsregering efter all min förmåga ska upprätthålla den rätt, som enligt självstyrelselagen och grundlagen tillkommer Åland och dess befolkning.
Det verkar dessutom ha uppstått en bild av att det finns ett motsatsförhållande mellan självstyrelselagen och grundlagen. Det är olyckligt eftersom de två lagarna i stort reglerar olika saker. Grundlagen gäller alla finländska medborgare. På de punkter där självstyrelselagen och grundlagen krockar finns skrivningar i självstyrelselagen som slår fast vad det är som gäller. Det finns också, vilket den här ledarsidan också tidigare har påtalat, verktyg om konflikter skulle uppstå – det främsta är högsta domstolen som ska avgöra tvistefrågor.
Det är också viktigt att komma ihåg att ett lands lagar inte är ett smörgåsbord. Man kan inte välja vilka man följer. Lagar kan förstås ändras, men att strunta i befintlig lagstiftning för att man inte känner sig bunden av dem skickar märkliga signaler, speciellt om man är en del av lagstiftningsmaskineriet.
Skulle, för att ta några övertydliga exempel, en kommun kunna bestämma sig för att man inte känner sig helt bunden av lagstiftning när det kommer till socialvård? Kan en by bestämma sig för att den inte känner sig bunden av ordningslagen rakt av?
Det finns ytterligare en fråga som är svår att komma runt. Harry Jansson för i gårdagens Nya Åland hela landskapsregeringens talan. Är de övriga partierna införstådda med regeringen inte känner sig bunden av grundlagen?
Ska väljarna och ålänningarna tolka det som att det är vice lantrådets analys som representerar de 21 mandat som stöder landskapsregeringen i lagtinget?
Och står det egna partiet bakom vice lantrådets uttalanden? I centerns valmanifest går att läsa följande:
– Centern arbetar för en trygg och progressiv utveckling av självstyrelsen.
Trygg är kanske inte det första ordet som dyker upp i huvudet när man ser tillbaka på de senaste veckornas händelser.
Hittills har det nämligen varit tyst från politikerkollegorna, med undantag av lantrådets kommentar under frågestunden i lagtinget i måndags.
– Jag hade ingen del i beslutet eller det svar som gavs till JO, var hennes kommentar.
Orsaken hon gav var eventuell jävsproblematik – att hon inte kunde vara en del av beslutet eftersom hon själv var föremål för innehållet i klagan.
Och här får man hänga med i svängarna. För när lantrådet fattade ett beslut om den vaccinationslista som hon själv var med på menar vice lantrådet att det inte fanns en jävssituation. När lantrådet sedan skulle vara med och fatta ett beslut om ett svar på klagan, finns helt plötsligt risk för jäv.
Dessutom menar vice lantrådet att ”ingen person drabbas” när han valde att genomföra sin protest – alltså att inte samarbeta med Justitieombudsmannen gällande utredningen – trots att det är en privatperson som har lämnat in klagomålet.
Och när allt det här sjunker in är det svårt att komma runt den insikten att en oberoende instans som granskar myndighetsutövning nog är att föredra framför att makten får granska sig själv – vilket ju är risken om man inte tänker samarbeta med JO/JK tills en ny självstyrelselag träder i kraft.
Om nu landskapsregeringen skulle känna sig bunden av grundlagen, vill säga.
JOHAN ORRE
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
