Förändringens fönster i arbetslivet står öppen
Igår började världens största experiment kring fyra dagars arbetsvecka i Storbritannien och på hemmaplan visar undersökningar på ökat intresse för distansarbete efter pandemin.Kanske ser vi nu äntligen början på ett riktigt genombrott i vår arbetskultur där vi går mot mer flexibilitet och prioritering av livskvalitet.
Pandemin skakade om stora delar av samhället, inte minst arbete. Enligt en kartläggning som Åsub har gjort, där man ställde frågor om arbete under covidkrisen till ett stort antal arbetsgivare inom privat och offentlig sektor, så visade det sig att en knapp fjärdedel av personalen gick över till distansjobb då pandemin bröt ut. Arbetsgivarna representerar drygt 8 100 årsarbetsplatser och majoriteten av dem bedömer att de har lyckats väl med förändringen till ökat distansarbete. Arbetsgivarna framhållet fördelar som ökad effektivitet och möjlighet till bredare rekrytering. För de anställda är den överlägset största fördelen att slippa pendla.
Just distansarbete är något som lyfts upp i många arbetslivstrendspaningar just nu. Att kunna jobba flexibelt och som en ”digital nomad” är allt mer efterfrågat bland den yngre arbetskraften.
Förutom distansarbete och flexibla arbetstimmar så har också diskussionen om kortare arbetsvecka fått ny luft under vingarna.
I Storbritannien genomförs just nu det största experimentet med fyra dagars vecka någonsin. Experimentet inkluderar 3 300 arbetare på totalt 70 företag under 6 veckor. Pilotstudien görs av organisationen ”4 day week global” i samarbete mellan Cambridge University, Oxford University och Boston College. Premissen är att man jobbar 80 procent för 100 procent lön, men med ett löfte om att försöka bibehålla 100 procentig produktivitet.
”När vi nu kommer ur pandemin inser fler och fler företag att den nya konkurrenskraften är livskvalitet och att färre timmar samt resultatorienterat arbete är sättet att få en konkurrensfördel”, säger Joe O´Connor som leder ”4 day week global”, till The Guardian.
Liknande initiativ drar även igång i Spanien och Skottland senare i år.
När det kommer till kritan handlar alla dessa potentiella jobbförändringar om att öka välmåendet. Enligt en studie gjord av globala konsultföretaget McKinsey anser 80 procent av de tillfrågade att de njuter av att jobba hemifrån och 41 procent konstaterar att de är mer produktiva hemma. Framförallt anser flera att de fått en bättre balans mellan privat- och arbetsliv och livspusslet är lättare att hantera.
Vem har inte passat på att lägga in en tvättmaskin eller ställa undan disken från kvällen innan under pauserna i hemmakontoret? Eller tagit en promenad under lunchen? Det är till synes små vardagsdetaljer och tar inte märkbar tid från själva arbetet, men det är sånt som gör att resten av livet löper på mer stressfritt och man överlag har mer energi och glädje i vardagen.
Distansarbete och förkortade arbetsveckor framhålls även som en god miljösatsning då det innebär färre pendlingskilometrar. Med tanke på den senaste tidens bensinprisutveckling så innebär det även en välkommen extra slant i plånboken för de som inte kan nyttja kollektivtrafiken.
Det vi vet är att det länge funnits en frustration över arbetslivets rigida strukturer, stress och försämrad livskvalitet. Pandemin blev den väckarklocka som både arbetsgivare och arbetstagare behövde. Under krisen tvingades vi snabbt byta rutiner och arbetssätt och märkte att det faktiskt inte var så svårt att ställa om.
Nu måste vi passa på medan förändringens fönster står öppet. Diskutera på arbetsplatsen, med kollegor och chefer. Sätt er ner och fundera över hur ni ska balansera produktivitet med livskvalitet på er arbetsplats. Det gynnar i slutändan alla. Det ska inte behövas en till pandemi för att vi ska ha möjlighet att jobba smartare. Alla resultat pekar också på att vi kan jobba både produktivare och bättre om vi får vara flexibla och ha mer fritid.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.