SÖK
MENY
Föglö kommun har ökat sin budget för inköp av råvaror till de kommunala köken. Orsaken är enkel: man vill stötta Föglös lokala primärproducenter och köpa så mycket råvaror som möjligt från dem. På så sätt kan kommunens pengar i större utsträckning stanna kvar i kommunen.
Det är glädjande nyheter för många, men framför allt för Föglös primärproducenter som på det sättet får ett extra klirr i kassan under lågsäsongen. Nya Åland pratade med Veronica Olofsson från bondgården Sommarögård, som levererade 30 kilo nötfärs till skolköket i förra veckan. Hon berättar att det gör stor skillnad för dem.
– Först trodde vi inte det var sant när vi hörde om det, med tanke på de tider vi lever i där det ska sparas in på allt. Men för oss är det jätteviktigt, då det säkrar upp försäljning även under lågsäsongen, säger hon.
Samtidigt är det inte fråga om stora kostnadsökningar för kommunen. I budgeten för 2026 är det budgeterat cirka 54 000 euro för livsmedelsinköp till skolans kök, motsvarande summa i bokslutet för 2024 var 49 200 euro. Budgeten för råvaror höjdes från 2,45 euro per portion 2024 till 2,81 euro 2025 och 2026. En relativt liten ökning men som kan göra stor skillnad för de lokala producenterna.
Till saken hör att råvarorna oavsett ska köpas in. Genom att satsa lite mer pengar kan Föglös skolbarn nu äta kött som kommer från den egna ön. Det blir en win-win-situation när pengarna stannar kvar inom kommunen och samtidigt stärker de lokala företagen. I små kommuner blir sådana effekter tydligare.
Om primärproducenter känner en större trygghet i att kommunen är en stabil kund kan det också göra att fler vågar satsa på sin verksamhet. I förlängningen kan det innebära mer odling, fler investeringar, nya arbetstillfällen och i förlängningen det som alla drömmer om: en mer levande skärgård.
Föglö är inte ensam om att köpa lokala råvaror. Många skolor runt om på Åland gör det. Genom kampanjen ”Sätt Åland på tallriken” lyfter Ålands producentförbund åländska producenter. Kampanjen startade 2023 där kommuner fick landskapsstöd för att servera helåländsk mat i skolorna en dag i veckan i en tioveckorsperiod. Men Föglö har tagit det ett steg längre genom att prioritera det hyperlokala.
Samtidigt finns det ett större perspektiv. Vi lever i oroliga tider och vad händer om trafiken till Åland skulle störas under en längre period? I en skärgårdskommun kan tillgången till lokala råvaror bli avgörande. En viss grad av hyperlokal självförsörjning är därför inte bara en fråga om landsbygdsutveckling utan också om beredskap.
Åland ligger redan relativt bra till när det gäller självförsörjningsgrad inom livsmedel då den ligger på 59 procent, men i en skärgårdskommun där transporterna är beroende av färjtrafik blir den hyperlokala självförsörjningsgraden viktigare.
Det går så klart att argumentera för att skolmaten inte får bli dyrare än nödvändigt, särskilt med tanke på de tuffa ekonomiska utmaningar som finns inom det offentliga Åland. Men när prisskillnaden är så pass liten som i Föglös fall är frågan om man verkligen har råd att låta bli.
Föglös beslut är inte revolutionerande men det visar att små beslut kan göra stor skillnad.
LÄS OCKSÅ
Föglö kommun stöttar lokala producenter
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
