DELA
Foto: Julia Johansson

EU-valet är för viktigt för att glömmas bort

I valyran som riksdagsvalet lämnade efter sig står nästa stora politiska evenemang på tur: Europaparlamentsvalet.
Vi kan inte glömma bort det mitt i supervalåret – det är för viktigt. Av fler än en orsak.

I dag är det en månad till Europaparlamentsvalet, som inleds den 23 maj, och EU står inför ett ödesval. Det är spänningar mellan de som vill ha en stabil union och de som vill luckra upp den. De nationella parlamenten i Europa blir allt mer polariserade och instabiliteten syns på flera plan. Det här har de flesta hört.

Det är dessutom saker som sades redan inför EU-valet 2014. Ändå var valdeltagandet i Finland 40,9 procent. Svenska Yle skriver optimistiskt att det ändå är bättre än valet dessförinnan, då deltagandet var 40,3 procent. Marginellt högre eller inte, så kvarstår det faktum att så här låga siffror innebär ett legitimitetsproblem.

Om över hälften av de röstberättigade i ett land väljer att inte rösta är det något som är fel. Att EU är för svårt att förstå sig på, för tråkigt eller ses som något som händer ”där borta någonstans”, det är också saker som många hört sägas, eller sagt själv.

De som väljs in i parlamentet blir nyckelpersoner i beslut som i allra högsta grad påverkar Åland och Finland. Över hälften av alla beslut som fattas – från riksdagen ner på kommunnivå – påverkas av EU, direkt eller indirekt. Från år 2021 är all engångsplast förbjuden inom unionen. EU kontrollerar också en stor del av fiskeripolitiken och minoriteters rättigheter och dessutom har unionen en aktiv sjöfartspolitik.

Inom jordbruket märks EU:s roll tydligt. Stora delar av jordbruksstödet kommer från EU och förutom det reglerar EU förhållandena för djurhållning.

I kommissionens förslag till sjuårsbudget, som just nu förhandlas för fullt, minskar pengarna till jordbruksstöd med fem procent. Det låter lite, men jordbruksstödet är EU:s enskilt största utgift.

Tillsammans med regionalstödet utgör de tre fjärdedelar av hela den kommande sjuårsbudgeten – som enligt kommissionens förslag uppgår till i runda slängar tusen miljarder euro, menar den svenska EU-reportern Sigrid Melchior.

Trots att det rör sig om så stora summor pengar hörs det lite om förhandlingarna på hemmaplan. Det tycker också Melchior, som skrev artikeln ”Tusen miljarder skäl att prata EU-politik” i tidningen Dagens Samhälle när kommissionens förslag presenterades i maj förra året.

I juli tar Finland över ordförandeskapet i europeiska ministerrådet, och i Ålands budget för i år finns planer på ett ”högnivåmöte” på Åland i samband med ordförandeskapet. Med tanke på det gäller det verkligen nu att frammana ett större engagemang för unionen. Det gäller både i den politiska debatten och bland oss vanliga väljare.

Att visa upp ett åländskt intresse för vad som pågår i Bryssel är också viktigt inte minst om vårt mål är att en åländsk plats i Europaparlamentet någonsin ska bli aktuell.

Åland har fått fin uppmärksamhet i EU för hållbarhetsagendan och är en förebild i klimatarbetet. Båda de åländska kandidaterna anser att EU är en viktig arena för att tackla klimatkrisen.

Enligt kommissionens klimatmål ska EU vara koldioxidneutralt år 2050. Det är ett tufft mål, men kanske ett av de viktigaste EU-förslagen någonsin. Här har Åland alla möjligheter att visa framfötterna.

Sist och slutligen handlar det ändå om att EU påverkar allas vår enskilda vardag, och att det ligger i vårt intresse att säga vårt om vem som ska få bestämma över den.

En månad till val. Rösta hur du vill. Men rösta.