Ett turbulent politiskt år
Året började med politisk turbulens för landskapsregeringen. Men ledarsidan har även behandlat ämnen som vaccinmotstånd, kupper i åländska företag och skuldsättning.Här är vår nyårsöversikt över några av 2021 års hetaste debattämnen.
I januari briserade nyheten att näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) hade brutit mot karantänrekommendationerna när han firade jul i Sverige och sedan arrangerade insamlingen Steel FM-hjälpen utan att meddela sina gäster.
”Vi måste kunna kräva att de som bestämmer också kan leva upp till förväntningarna de ställer på oss andra. Att strunta i reglerna undergräver legitimiteten för landskapsregeringens goda arbete med att begränsa smittspridningen.” skrev ledarsidan den 14 januari.
Februari var full av politiska strider. Både avskaffandet av jämställdhetsbonusen och den omtalade vaccinationslistan (vilka som skulle ha företräde till doserna) gjorde att det stormade kring landskapsregeringen. Men mest rabalder blev det ändå kring hälso- och sjukvårdsminister Annette Holmberg-Janssons (MSÅ) inblandning i de subventionerade coronatesterna. Vem skulle få och vem skulle stå för notan?
”Hur i herrans namn kan sjukvårdsdirektören inte ha underrättats om detta, trots alla sina mejl? Var finns det formella beslutet om att landskapsregeringen ska betala allt? Varför ringer en hälsovårdsminister själv till ÅHS:s underleverantör? Vad har egentligen hänt, och i vilken ordning?” frågade ledarsidan den 25 februari.
I mars fortsatte turbulensen. Den här gången var det Harry Janssons (C) tur. Han meddelade att Justitieombudsmannens befogenheter inte är klarlagda på Åland och hävdade att grundlagen inte gäller ”rakt av” på Åland. Det ledde till hot om misstroende från lagtinget.
”I det här fallet riskerar landskapsregeringen att äventyra rättssäkerheten för de egna medborgarna genom att sammankoppla sakfrågan med självstyrelsepolitiskt paragrafrytteri. JK och JO finns för att säkerställa att myndigheter sköter sig, det är den lilla människans chans till upprättelse. Att då göra självstyrelsepolitik på bekostnad av någon som upplever sig ha blivit diskriminerad är inte särskilt sympatiskt.” skrev ledarsidan den 18 mars.
I april granskade Nya Åland producentansvaret, och kunde visa att producenterna inte tar tillräckligt ansvar för avfallet. Ledarsidan skrev följande:
”Proans blev en organisation med fel aktörer, där notan skickades till fel adress och där den småskaliga lösningen av allt att döma blev dyrare och krångligare än motsvarigheten. Det enda rimliga i det här fallet tycks vara att de åländska producenterna lämnar den åländska särlösningen och ansluter sig till det finländska systemet.”
I maj genomfördes bolagsstämma i Ålands Ömsesidiga försäkringsbolag. Men när förvaltningsrådet skulle utses föll rösterna på annat sätt än det var tänkt. Nya Åland kunde avslöja att delar av bolagets ledning röstade mot styrelsens förslag. Det fick följden att ledande personer lämnade Ömsen. Nyan försökte bena ut vad som egentligen hade hänt:
”Är det månne äregirigheten som reflexmässigt visar tänderna? Är det helt enkelt hungern efter status (denna yttersta och mycket samtida variant av Fåfängan) som gör sig påmind? Det är en deprimerande tanke. Inga rationella finanshajar här inte, utan reflexmässigt dräglande makthundar, i ett lååångt förnedrande koppel av allt mindre och mindre vovvar, ner till sista underdåniga pekingesern.”
I juni firade Nya Åland 40 år. Under året har därför tidigare medarbetare gästat ledarsidan. Först ut var Rolf-Lennart Witting, en av de första chefredaktörerna på Nya Åland.
”I dag, på Självstyrelsedagen och exakt 40 år efter det första provnumrets bedrövliga trycksvärta, har vi inte behövt ångra oss. Vi strejkande journalister som valde att löpa linan ut har tvärtom all anledning att vara stolta för att vi skapade utrymme för bredare debatt.” skrev Witting på ledarsidan.
I juli presenterade en arbetsgrupp tillsatt av landskapsregeringen en rapport för hur kommunerna kunde spara pengar genom att lätta på lagstiftningen. Det blev stor uppståndelse kring rapporten, och Nya Ålands ledarsida var givetvis med i debatten.
”Rapporten hör hemma i soporna. I första hand för att förslagen inte sänker kostnaderna för samhället – utan tvärtom höjer dem på lång sikt.”
I augusti blev motståndet mot coronavaccinet allt tydligare, också i de åländska insändarspalterna.
”Desinformatörerna kräver tillgång till insändarspalterna och de sociala medierna med hänvisning till den heliga yttrandefriheten. Vurmen för denna överträffas bara av samma personers raseri när någon annan använder den friheten till att påpeka att de sprider farligt nonsens: Då skriker de om censur.”
I september avslutades Nya Ålands uppmärksammade artikelserie om skuldsättning. Den uppmärksammades också på ledarsidan.
”Låt oss hoppas att så många som möjligt får verktygen och möjligheterna som gör att de kan ta steget ut ur skuggan och njuta av livets soliga fält. Och låt oss förhindra att fler fastnar i ett ekonomiskt mörker.”
I oktober blev det klart att självstyrelselagen var på väg att köra fast.
”Det nuvarande läget är förstås ett misslyckande. Inte specifikt ett misslyckande för Åland eller den här landskapsregeringen – utan ett misslyckande i relationerna mellan Åland och riket. Flera regeringar, både här och där, har inte klarat av att komma överens.”
I november blev det livat när budgeten skulle debatteras i lagtinget och flera regeringspartier uttryckte frän kritik.
”Redan förra veckan konstaterade ledarsidan att frågan inte längre är om, utan när, något parti hoppar av regeringen. Frågan som nu måste ställas är betydligt mer akut: kommer Centern att få sin budget genom lagtinget?” undrade ledarsidan.
I december friade tingsrätten ytterligare en person åtalad för sexualbrott, med hänvisning till otillräcklig stödbevisning.
”För andra gången på en månad förkastas ett sexbrottsåtal på grund av att stödbevisningen inte trumfar ”rimliga tvivel”. Förra gången ansågs det ”rimligt” att en 15-årig flicka skulle utsätta sig för skam och ryktesspridning för att kunna sätta dit en 33-årig hedersman som bara ville bjuda henne på sprit. Den här gången anses det rimligt att män inte förstår att kvinnor inte vill ha sex fastän de upprepade gånger säger nej och tar bort deras händer.
Vad är detta för lagstiftning, vad är detta för lagtolkning?”
Avslutningsvis vill vi önska er ett gott nytt debattår.
LEDARREDAKTIONEN
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
