SÖK
MENY
Ett rejält slag i magen på samhällets svagaste
Ålands offentliga utgifter är för höga i förhållande till inkomsterna. Så är det. En arbetsgrupp tillsatt av landskapsregeringens har gett sitt bidrag till att lösa ekvationen. Förslag som använder samhällets svagaste som slagpåse.
Rapporten hör hemma i soporna. I första hand för att förslagen inte sänker kostnaderna för samhället – utan tvärtom höjer dem på lång sikt.
Vi kan ta några exempel:
Enligt rapporten tilldelas elever assistenter på för lösa grunder. Det kanske finns enskilda fall som stöder den tesen, men att kapa 20 procent är magstarkt. Åland behöver inte fler elever som inte klarar skolan – det blir dyrt i längden.
Den förberedande undervisning, som är till för elever med annat modersmål än svenska, är på samma vis för dyr, hävdades det. Eleverna borde i stället i stor utsträckning undervisas i de vanliga klasserna.
Hur är det tänkt att lärarna ska klara det? Med färre assistenter, fler elever och dessutom elever med svag svenska. Det blir ett kaos som drabbar hela klassen.
Utkomststödet kunde sänkas med 20 procent med motiveringen att det minskar flitfällorna och ökar incitamentet att jobba (mera). Hur var det nu? För vem är utkomststödet tänkt för? I första hand den som blivit utan jobb? Nä.
Utkomststödet är för den som inte har någon annan försörjning, kanske för att den är långtidssjuk, arbetsoförmögen eller utslagen. Det är strikt reglerat och summan medför absolut inte ett liv med extravaganser. Utkomststödet är välfärdssamhällets sista åtgärd för att ingen vill se tiggare i vårt samhälle.
Tror man på modellen att sänkta stöd ökar sysselsättningen finns det andra stöd än utkomststödet att rikta in sig på.
Arbetsgruppens resonemang kring hemvårdsstödet visar på enkelspårighet: Man vill slopa den inkomstbaserade tilläggsdelen som möjliggör att även familjer med små inkomster kan utnyttja det.
Om målet är att minska samhällets kostnader för hemvårdsstödet kan man minska längden på det. Det blir mer jämlikt. I dag är det möjligt att lyfta hemvårdsstöd fram till att barnet fyller tre år, kanske det räcker fram till att barnet är två och ett halvt eller två år? Då är det flera som deltar i spartalkot och inte enbart de som redan har det tufft med små inkomster.
Rapportens förslag har ännu inte diskuterats politiskt, men rapporten är dock inte okänd för landskapsregeringen. Det hade varit intressant att vara en fluga i taket när rapporten presenterades.
Vad sa exempelvis social- och hälsovårdsministern Annette Holmberg-Jansson (MSÅ), som ju brinner för äldrevården, över förslaget om sänkt personaltäthet i äldreomsorgen och sänkta löner för närvårdarna? Eller vad är Hållbart initiativs Alfons Röbloms kommentar till sänkta stöd och slopade insatser för samhällets svagaste? På vilket vis går det ihop med tanken om social hållbarhet? Och var finns Obunden samlings slagord från senaste valrörelse om att äldre borde få det bättre? Kanske det bara är något som plockas fram i valtider?
Det mest intressanta är ändå att se att det i flera ställen i rapporten förs fram att det existerar stordriftsfördelar. Gällande skolan sägs det i rapporten att större kommuner har billigare skola per elev än små och att stordriftsfördelarna kunde utnyttjas mera. På samma vis gällande förslaget om att föra över institutionsvården till landskapet/ÅHS – vilket man menar skulle ge centraliseringsvinster.
Spännande tanke! Kanske stordrift är en möjlighet som kan appliceras på flera områden? Kanske man kan centralisera kommunerna? Eller nej. Just den centraliseringen är förstås otänkbar eftersom kommungränserna är fastnaglade av Centern.
Finansminister Roger Höglund (C) hävdar att konsekvensanalys inte ingick i arbetsuppdraget. Trots att han är ny som minister är han inte ny på vare sig ekonomi eller politik. Han borde veta bättre än att bara be om lösa förslag utan verklighetsförankring, för den här rapporten ger många patroner till oppositionen.
Till sist. Det finns några bra förslag i rapporten, men de kretsar mer kring strukturella åtgärder för att bemanna och förbättra äldreomsorgen. Och det är sannolikt mer så man måste jobba för att minska kostnadsutvecklingen: med strukturer och effektiviseringar. För ekvationen kvarstår, utgifterna och inkomsterna går inte ihop.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
