Ett (nästan) infriat vallöfte
Kommunerna får ökade landskapsandelar som ska ”gå till äldreomsorgen”.Men en tillfällig höjning där nästan hälften går till Mariehamn revitaliserar knappast landsbygdskommunerna på ett sätt som regeringen hade önskat.
I tilläggsbudgeten som presenterades i onsdags finns bra saker: en höjning av ensamförsörjartillägget i barnbidraget och en tillfällig höjning av studiestödet kommer att hjälpa några av de mest sårbara grupperna inför en tuff ekonomisk höst.
Men den stora saken är att landskapsregeringen skickar in ytterligare två miljoner euro i landskapsandelssystemet. Enligt finansminister Roger Höglund (C) vill regeringen att pengarna ska användas till äldreomsorgen. Det är förstås en fin förhoppning som manifesteras genom att tillskottet fördelas enligt andelen äldre i varje kommun. Men att pengarna ska gå till just det ändamålet har regeringen ingen makt över, kommunerna kan fritt använda pengarna för att täcka vilka behov som helst.
Anmärkningsvärt är också att höjningen bara gäller 2022. De flesta kommuner är igång med nästa års budget. Mera pengar nu lär ge bättre siffror på resultatraden för 2022, men hur blir det för nästa år? För att stärka äldreomsorgen på lång sikt lär de två miljonerna ha rätt liten betydelse. Man ska nämligen ha klart för sig att trots att andelarna höjs så ligger den absoluta merparten av kostnaderna ändå kvar på kommunerna. Det hade dessutom behövts en långsiktighet och förutsägbarhet för att stärka en så stor och dyr sektor, något sådant löfte gav inte regeringen i onsdags.
Så hur ska man tolka tillskottet till kommunerna? Är det politik eller behovsstyrt?
Centern och Obunden samling gick ju till val på att ”återställa nivåerna i landskapandelssystemet” som den förra regeringen minskade. Två miljoner räcker inte för att infria det löftet. Problemet är att frågan om mera pengar till kommunerna fortsättningsvis är en stridsfråga i regeringsblocket. Att vinkla pengarna enligt äldreomsorgsnyckeln, och nöja sig med ”bara” två miljoner är vad regeringsblocket kunde enas om.
Söker man alternativa förklaringsmodeller kan man se det som ett tidigt kampanjlöfte från Centern: rösta på oss för att göra höjningen permanent.
Det kan också vara ett sätt att hålla Obunden samling, som ju också har lovat sina väljare ”mera pengar till kommunerna”, kvar i regeringssamarbetet med det outtalade hotet att en fortsatt höjning inte kan garanteras utan Ob i regeringen.
Vad som är ännu mer pikant är att en fördelning enligt behoven inom äldreomsorgen förstås gynnar… de kommuner med flest äldre. Alltså Mariehamn. Nästan 3 000 av de 7 000 ålänningarna över 65 år bor i Mariehamn och staden får också nästan hälften av de nya pengarna.
Istället för att infria löftet om mera pengar till de åländska kommunerna har regeringen föreslagit en tillfällig höjning, som är mindre än vad som utlovades i valet och där Mariehamn är den största vinnaren.
Det i sig är förstås inte dåligt, men det är knappast vad centerns kärnväljare såg framför sig hösten 2019.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
