SÖK
MENY
Tio år med ett unikt avtal. Otaliga internationella möten och överenskommelser. Hopp, engagemang och besvikelser. Samarbeten och motarbetanden.Utan Parisavtalet skulle den globala klimatkrisen definitivt varit värre, men vi måste desperat få upp styrfarten igen.
Idag för tio år sedan, den 12 december 2015 hände något historiskt. Nästan alla världens länder enades om att man behövde minska på växthusgasutsläpp och sakta ner den globala upphettningen. Parisavtalet undertecknades. Euforin och lättnaden var stor, det fanns en känsla av optimism och framtidstro.
Tio år senare är det värt att se över vad som hänt sedan dess.
Vi kan inleda med att alla länder som skrev under fortsättningsvis är med i avtalet, ja förutom USA då. Landet som släpper ut näst mest av alla.
Utsläppen fortsätter öka, men inte lika snabbt. De senaste tio åren har varit de varmaste i mäthistorien, samtidigt som andelen förnyelsebar energi ökar. Det går åt rätt håll, bara inte tillräckligt snabbt.
När Parisavtalet skrevs under i december 2015 så kom man överens att försöka hålla uppvärmningen under 2 grader celsius, men med målet satt på tröskelvärdet 1,5 grader. Man jämför med förindustriella tider, innan man började med storskalig användning av fossil energi. År 2015 trodde man att man skulle nå 1,5 gradersgränsen i mars 2045. Enligt europeiska klimatdatatjänsten Copernicus kommer vi, om vi fortsätter som nu, nå tröskelvärdet redan i maj 2029.
Vi har redan nosat på en 1,5 graders temperaturhöjning, men efter 2029 så finns risken att det blir det nya normala. Om upphettningen fortsätter efter det sätts ekologiska system ur spel och vi människor har förlorat chansen att skademinimera de klimatkatastrofer som kommer.
Från att ha varit hög prioritet har klimatkrisen överskuggats av konflikter, pandemi och ekonomisk oro. Det har varit svårt att upprätthålla ett brinnande engagemang för frågan, samtidigt som världen bokstavligen brinner.
Trots att klimatkonsekvenserna blivit allt mer tydliga och förödande så verkar det vara svårt att faktiskt vidta ens akuta åtgärder. Något som slutresultatet i årets klimatmöte, COP, i Brasilien visade.
”Det var ett krångligt COP med ett krångligt slutresultat. Det är symboliskt för en värld där det blir allt svårare att nå enighet kring vad man ska göra åt den globala uppvärmningen”, sade BBC:s miljöreporter Matt McGrath.
Det är lätt att tappa hoppet, men så här på tioårsdagen av Parisavtalet är det värt att påminna om att avtalet ändå haft konkret betydelse. Det gav det internationella klimatarbetet en tyngd och satte en standard för hur världsomspännande problem kan tacklas genom samarbete. Men det vore dags att hitta den där samma glöden, ambitionen och framtidstron igen. För som vi kör på nu kommer det se mörkt (och varmt) ut vid firandet av avtalets 20-årsdag.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
