En solidaritetshandling som nådde hela vägen till Kiev
Proteströrelsens fredskonstverk blev en större symbol än vad många kunde tro. Att ett ukrainskt museum vill ställa ut det grüssnerska geväret visar på att också små handlingar är betydelsefulla i stora sammanhang.
Lagom till den andra årsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina lämnades en annorlunda förfrågan in till landskapet. Nationalmuseet för Ukrainas historia under andra världskriget vill ställa ut det åländska fredskonstverket.
Det ukrainska riksmuseet har lagt om sin strategi i samband med kriget mot Ryssland. Utställningarna har fortsatt – men istället för historiska föremål ställer museet nu ut föremål från det pågående kriget. Det är förstås ett viktigt tidsdokument, men också ett bevis på att kulturens betydelse inte försvinner i krigstid.
Enligt Unesco har 343 platser av kulturell eller religiös betydelse i Ukraina förstörts av Ryssland sedan 2022. 127 platser av religiös betydelse, 151 byggnader av historisk betydelse, 31 museer, 19 monument, 14 bibliotek och ett arkiv har skadats eller förstörts sedan den storskaliga invasionen inleddes för drygt två år sedan. Den ukrainska nyhetsförmedlaren Kyiv Independent rapporterar en ännu högre siffra.
Enligt Richard Kurin, ambassadör för Smithsonian Institution finns utredningar som visar att Ryssland inte har råkat attackera platser av kulturell och historisk betydelse av misstag. Det tycks vara en målmedveten handling för att ”radera” en ukrainsk kultur som skiljer sig från den ryska.
Ett åländskt gevär förändrar förstås inte verkligheten. Fredssymbolen ersätter inga förstörda kulturskatter. Men den visar att solidaritetshandlingar med det ukrainska folket är betydelsefulla – att ett litet lokalt ställningstagande också kan nå fram till krigets offer. De åländska demonstranterna har manifesterat mot kriget utanför det ryska konsulatet i Mariehamn i två års tid. De har dag ut och dag in orkat protestera för att vi inte ska titta bort från Putins vansinne.
Manifestationerna har dessutom blivit något av en symbol för Åland, och lockat många besökare. Under lördagens årsdagsdemonstration intervjuades bland andra en besökare från Närpes som, när hon ändå var på Åland, ville vara med. Också Sanna Marin har valt att uppmärksamma platsen och demonstrationerna under sin tid som statsminister.
Det grüssnerska geväret blir en förlängning av allt det. Och tack vare sin berättelse blir det en betydligt starkare symbol än bara en gammal bössa.
Konstverket har skapat uppmärksamhet sedan det ställdes ut i Esplanaden. Det visade sig att det grüssnerska geväret var i ett sådant skick att det fortfarande klassas som ett vapen. Och det finns tydliga lagar för hur sådana måste hanteras. Att det inte fanns något ont uppsåt verkar de flesta vara överens om. Åklagaren som yrkade 10 dagsböter (ett väldigt lågt straff) tycks också vara av uppfattningen att det här rör sig om slarv. Men att ”vapen ska hanteras försiktigt”, som åklagaren uttryckte det, är förstås helt riktigt.
Åklagaren yrkade att vapnet ska förverkas till staten. Det blev också den största frågan under själva rättegången. Fredsaktivisterna vill nämligen behålla konstverket och igen ställa ut det i Esplanaden igen.
Här finns många frågetecken. Om fredsaktivisterna skulle få tillbaka fredsmonumentet (osannolikt) får de då ställa ut det i parken?
Kulturminister och vice lantråd Annika Hambrudd (C) sade i gårdagens tidning att konstverket inte är landskapets att ge bort (eller låna ut). Och Uffe Grüssner vill gärna att det ska återfå sin plats utanför det ryska konsulatet i Mariehamn. Hur det än går så har Uffe Grüssner och Ukrainagruppen lyckats med en solidaritetshandling som nådde hela vägen till Kiev. Det skulle vara häftigt om den fysiska symbolen för deras motstånd också nådde dit.
