En otillfredsställande diskussion om val
Den åländska riksdagsledamoten skall väljas på samma sätt som tidigare. Det anser en parlamentarisk arbetsgrupp, dock inte helt enigt.
På insändarplats diskuteras plötsligt för och emot preferensval. Socialdemokraterna anser att Ålands ledamot i riksdagen kunde utses genom preferensval, vilket låter intressant. Problemet är att ingen förklarar vad ett preferensval är. Vad förväntas väljarna göra och hur påverkas slutresultatet jämfört med dagens system?
Majoriteten i arbetsgruppen har stannat för det nuvarande systemet, bland annat med motiveringen att väljarna vet hur det fungerar.
Det där kan betecknas som en sanning med modifikation. En del vet, många har en aning, några vet ytterst litet om vilka vägar den egna rösten vandrar när den väl har lagts i urnan.
Alla behöver inte veta, inte så länge de kan lita på att rösten går till rätt grupp. För även om vi röstar på person så hör de flesta kandidaterna till en grupp eller lista, så att de som ställer upp tillsammans stöttar varann.
Preferensval kan se ut på olika sätt, men grundidén är att varje väljare har flera röster och rangordnar dem. Säg att du har tre röster. Du ger din första och dyraste röst till Lisa, din andra röst till Kalle och din tredje till Ulla. I sammanräkningen ger det Lisa tre röster, Kalle två och Ulla en röst. Till exempel.
Fördelen med det här är att en kandidat, som är andra alternativet för många men första alternativet för få kan samla röster bli invald.
De som har utrett olika valsystem har ansett att preferensval kan fungera när en person skall väljas bland flera kandidater. Med rangordningen får man fram inte bara de som står högst hos olika väljare utan också de som omfattas av många.
Och på Åland väljs bara en riksdagsledamot, så då borde systemet vara bra.
Men på Åland utses inte bara en ledamot utan också en personlig ersättare. Och då håller systemet inte. Om kandidaterna ställde upp helt obundna till partier så kunde man fortfarande fundera på saken. Det är inget fel om en ersättare har ett brett folkligt stöd.
Men ett politiskt val är just det, politiskt. Folk röstar på person, ja, men också på idéer. Socialdemokraterna vet mer än väl att ideologin är viktig, åtminstone för deras väljare. Månne inte också för många andra.
Nu vet vi inte hur socialdemokraterna har tänk sig systemet. Om man rangordnar kandidaterna inom en lista så är ingen skada skedd. Men om rösterna fördelas mellan olika listor och tanken är att ledamoten och ersättaren skall vara de två som totalt sett har fått mest röster, då blir det inte bra.
Låt oss ta ett exempel, ett av det mer extrema slaget för att det skall framstå tydligt.
Säg att Barbro Sundback (s) har samlat mest röster på den mest framgångsrika listan. Och en självständighetsivrare nästmest röster i valet på en annan lista. Skulle det vara rätt mot Sundbacks väljare att ersätta henne med en självständighetsivrare ifall hon skulle tvingas avgå?
Om det däremot inte fanns någon ersättare – man kan tänka sig nyval om riksdagsledamoten blir sjuk eller avgår på grund av annat uppdrag – så skulle preferensval kunna vara ett bra sätt att vaska fram den kandidat som har det bredaste stödet.
För informationens skull citeras en utredning från svenska kyrkan om val av biskop:
”Ett alternativ till det nuvarande systemet för biskopsval är s.k. preferensröstning. Vid biskopsval – där det gäller att utse endast en vinnare – är preferensmetoden tämligen enkel att tillämpa. Det hela går till så att väljarna lämnar in en valsedel där olika kandidater har rangordnats. I ett första steg undersöks om det finns någon kandidat som erhållit mer än hälften av rösterna. Om så är fallet kan denna kandidat anses vald och röstsammanräkningen avslutas. Om så inte är fallet söker man upp den minst populäre kandidaten och stryker denne från samtliga valsedlar. De röster som i första hand gått till den strukne kandidaten överförs därefter till väljarnas andrahandsval. När det är gjort ser man efter om man nu fått en kandidat med majoritet. Om man fortfarande inte funnit en vinnare fortsätter man på samma sätt genom att styrka den näst minst populäre kandidaten osv.”
Enkelt?
