SÖK
MENY
En orealistisk eller nödvändig lösning?
Från och med den 1 augusti begränsas användandet av mobiltelefoner i Finlands grundskolor. Lagändringen påverkar inte Åland direkt, men i och med problemen som mobiltelefonen medför i ungas vardag skulle liknande åtgärder behövas även här.
Nästa läsår får eleverna inte använda mobiltelefoner, surfplattor, bärbara datorer, hörlurar eller smartklockor under lektionstid i Finlands grundskolor på grund av en lagändring. De ska förvaras i elevernas ryggsäck, skåp eller samlas in i en så kallad telefonparkering. Sedan är det upp till skolorna själva att fastställa ordningsregler huruvida enheterna får användas på raster och under måltider.
Eftersom lagändringen berör utbildning och Åland har egen behörighet kring det, kommer den inte automatiskt att appliceras på åländska grundskolor.
Utbildningsstyrelsen i Finland, ett centralt ämbetsverk under Undervisnings- och kulturministeriet, rekommenderar en strängare begränsning av mobiltelefoner i skolorna. Rekommendationen är att enheterna ska förbjudas under hela skoldagen, och inte bara under lektionstid, det här gäller även förskoleundervisning och småbarnspedagogik. De vill dessutom gärna se en begränsning av enheterna vid hobbyverksamheter.
Syftet är att ge eleverna arbetsro, och underlätta deras lärande och fokus. Begräsningen ska också frigöra mer tid för andra aktiviteter och stärka intresset för fysisk aktivitet. Över lag hoppas de att eleverna utan enheterna kan öva sina emotionella och sociala färdigheter.
Man kan argumentera för att rekommendationerna låter extrema, för mobiltelefonerna fyller väl ändå en funktion i elevernas skoldag? Och ska inte eleverna själva få bestämma hur de vill tillbringa sin rast? Telefonen är definitivt ett snabbt och enkelt verktyg för att få tag på information och hålla kontakt med vänner och familj.
Men om man ska väga fördelarna mot nackdelarna av att ha telefonen i skolan, kan det vara så att nackdelarna ändå väger tyngst. Mobilberoendet är ett växande problem, för att inte tala om den stora mängden näthat och mobbning som förekommer. Det är sedan flera år tillbaka allmänt känt att allt fler unga upplever mental ohälsa, och att det ofta kopplas till användningen av mobiltelefonen och sociala medier. Dessutom har forskare kommit fram till att det finns en korrelation mellan mobilberoende och högre nivåer av ångest, särskilt hos unga tjejer.
Specifikt i skolmiljön kan telefonen vara en av de största distraktionerna. Det kan vara svårt som elev att hålla koncentrationen på lektionerna om man hela tiden ser notiserna trilla in på skärmen. Därför hör telefonerna inte hemma på lektionerna, och eleverna har rätt till en miljö som underlättar inlärningen.
Rasterna å andra sidan kanske inte bör vara lika strikta. En del unga ser telefonen som en social trygghet om de exempelvis har problem med vänner i skolan, i sådana fall kanske det är onödigt att ta det ifrån dem. En kompromiss kan då vara att ha en rast under dagen som är mobilfri, medan resterande är valfria.
De åländska rekommendationerna är för barn mellan sex till tolv års ålder en skärmtid på max en till två timmar per dag. För unga i åldern tretton till arton så är rekommendationen max två till tre timmar skärmtid. Gällande skolan så är det läraren som har ansvaret huruvida telefonerna får användas, och det finns inte några restriktioner gällande raster.
Debatten om mobilförbud har dykt upp vid flera tillfällen, och uppfattningen hos många verkar vara att det är en orealistisk lösning eftersom unga behöver lära sig att hantera mobiltelefonen i vardagen, eftersom den kommer vara med dem hela livet. Och ja, så kan det vara. Men det kanske inte skulle vara helt fel att lära dem redan från ung ålder att hålla den undanstoppad då de behöver koncentrera sig på lektioner, eller senare i livet arbetet.
För att motarbeta mobilberoendet och för att ansvaret inte alltid ska landa på enskilda lärare, borde Åland införa mobilförbudet, åtminstone under lektionstid. Det här betyder inte att man ignorerar faktumet att mobiltelefonen är ett effektivt verktyg i vardagen. Men det kan bara vara ett sätt att lära unga att de inte behöver vara fastlimmade i den hela dagarna, och att det finns situationer då den inte behövs. Konsekvenserna av ungas mobilberoende börjar dessvärre synas mer nu än vad det kanske gjort tidigare år, och de här stunderna utan mobilen kan avlasta en del av den stressen som unga upplever från sociala medier. Oavsett så är det värt ett försök, och förhoppningsvis är det ett steg i rätt riktning.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
