Det stora relationstestet
Skilsmässor och bebisar.
Det tror många att vi får mera av både under och efter pandemin. Kriser sätter alltid relationer på prov, men denna kris har visat sig vara både långvarig och isolerande.
Vad gör det egentligen åt våra förhållanden?
”Corona kan vara det bästa som hänt parförhållanden. Inte viruset alltså, utan isoleringen tillsammans”. Det säger den amerikanska relationsexperten Esther Perel. Hon har gjort sig ett namn som äktenskapsguru där hon i sin verksamhet hjälper par navigera sig igenom allt från vardagstristess till otrohetsaffärer.
Hon menar att allt färre par kommunicerar med varandra och att vi ofta letar efter grönare kärleksgräs. Att vara instängda i ett hus tillsammans under en pandemi låter som ett katastrofrecept, men ger också en möjlighet att möta parförhållandets demoner.
”När människor lever i akut stress så kommer sprickorna i förhållandet antingen att djupna eller så kommer ljuset som skiner genom sprickorna att bli starkare”, säger Perel i en intervju i The New Yorker.
Samtidigt som vi befunnit oss i en situation där många tillbringat mer tid tillsammans på grund av permitteringar, distansarbete och distansundervisning så har många av oss upplevt isolering och ensamhet.
Vissa bor ensamma, utan familj eller partner, och ensamheten kan bli än mer påtaglig under en kris. Andra har haft sin närmaste familj till hands, men varit åtskiljda från släkt och vänner. Speciellt ålänningar med kontakter till Sverige har varit tvungna att gå månader utan att träffa nära och kära.
Teknologin underlättar i situationer där fysiska möten inte är möjliga. Videosamtal, chattkonversationer och sociala medier gör att vi kan hålla kontakten. Men samtidigt visar studier på att ökad användning av sociala medier gör att framförallt unga känner sig mer ensamma och mer isolerade.
Ökad skärmtid är överlag inte ett positivt fenomen. Det är en knivsegg och det kommer dröja innan vi hittar vår balans. Men den måste vi hitta för pandemin är dessvärre inte slut än.
Det vi kan trösta oss med är bevis på att kriser faktiskt allt som oftast stärker relationer, snarare än söndrar dem. Efter sarsutbrottet i Hongkong 2002-2003 konstaterade 60 procent av de som tillfrågades i en enkät att de brydde sig mer om sina familjemedlemmars känslor än innan utbrottet. Majoriteten kände också att de brydde sig mer om sin egen mentala hälsa.
Kriser gör också att vi blir mer förändringsbenägna, till det bättre. När livet känns som skörast blir det tydligare var våra prioriteringar borde ligga. Under denna tid är det förhoppningsvis många som tagit sig en funderare över sitt liv och insett vad de antingen vill ha mer eller mindre av.
För individen är detta förstås hälsosamt, att styra livet i den riktning man vill. Men det betyder också förändringar i förhållande med både partner, släkt och vänner.
Det har varit, och kommer fortsättningsvis, att vara en prövande tid. Av olika orsaker för olika människor. Men såsom den självstyrande ö-nationen Jersey konstaterar i ett corona-informationsbrev till sina invånare: ”Våra relationer kommer vara betydande för att komma igenom detta, men acceptera att det kommer att bli tidvis utmanande. Det är viktigt att fortsätta kommunicera.”
Det tipset är fortfarande lika aktuellt, även för våra öbor. Kommunicera och ta vara på varandra. Då kanske det blir fler bebisar än skilsmässor i coronans spår.
