Den välklippta, gröna galenskapen
Den ska trimmas, skötas, vattnas och vara monokulturellt grön. Den kanske ser fin ut, men gräsmattan framför ditt hus är en miljömässig katastrof.
Ta en titt på en välklippt gräsmatta som domineras av korta små, identiska grässtrån. Det är inte mycket vilt liv som skymtar bland de centimeterkorta bladen och det har större konsekvenser än man kan tro. Våra gräsmattor må se gröna ut, men de är allt annat än det.
Gräsmattan gjorde sitt intåg i den svenska ordboken redan 1852 i betydelsen av ett ”mattliknande täcke av (fint och ogenomträngligt) gräs som täcker marken”. Men dess engelska motsvarighet ”lawn” kan man spåra tillbaka till så tidigt som 1548. Gräsmattan är således inget nytt påhitt och det är ett utbrett globalt fenomen. Forskare uppskattar att det finns mellan 0,15 till 0,80 miljoner hektar gräsmattor i världen. Det är ett område som är större än England och Spanien tillsammans.
Inget fel med gröna ytor. Men grejen är ju den att gräsmattor tillåts inte vara bara gröna ytor. De styrs av normer, utseendefixering och i en del grannskap, till och med av regler och bestämmelser. De moderna gräsmattorna är inte bara motsvarigheten till grön betong, de försämrar aktivt miljön. Hur? Jo, så här:
• De är i princip biologiska öknar. I städer och tätbebyggda områden är ogräs en viktig födokölla för pollinatörer. Småkryp som huserar bland ogräsen är i sin tur en viktig del av kosten för fåglar. Men dagens gräsmattor är kortklippta monokulturer som inte gynnar någon ur djurriket.
• De belastar närmiljön. Förutom de stora mängder vatten som går åt för att hålla gräsmattorna gröna, så bekämpas även ogräs på vissa platser med giftiga medel som sedan kan rinna vidare ut i grundvatten, sjöar och vattendrag.
• De förstör underjordiska ekosystem. Genom att regelbundet klippa av gräset så skapar växten starka rötter som bildar ett sorts lock under ytan, vilket gör det omöjligt för annat liv att ta sig igenom.
• De är dåliga för klimatet. Enligt en amerikansk studie står gräsmattornas koldioxidavtryck för drygt 25 miljoner ton årligen i USA. Enligt en svensk rapport överväger gräsmattans klimatbörda dess klimatnytta, de binder alltså inte mer koldioxid än vad som görs av med för att sköta dem. Den stora orsaken är förstås överdriven klippning med maskiner som går på fossila bränslen.
Men det finns lösningar . Lösningar som inte nödvändigtvis inkluderar introduceringen av en djungel på bakgården.
Man kan bland annat skapa örtgräsmattor eller ängsmattor. Man kan också minska klippfrekvensen och inte klippa det allt för kort (sätt gränsen vid tio centimeter) samt investera i elektriska maskiner för skötseln. Man kan vara okej med ogräs och till och med fynda lite ätbart själv bland grönskan, i form av kirskål, nässlor och maskrosor (som funkar finfint i sallader). Eller så kan man applicera permakulturtänket och designa sin gård så att olika ytor har olika användningsområden där även biodiversiteten får sprudla. Då får man inte bara ett rikt insekts- och fågelliv på gården, utan också ett rikare människoliv.
Så, från en miljömässig katastrof kan alltså det mattliknande täcket framför ens hus bli en grön oas – och man behöver svettas mindre för att hålla den i skick. Sa någon win-win?
