Den långa sopvägen framåt
Kommer vi i framtiden prata om resurslag istället för avfallslag? Det är i alla fall syftet med de målsättningar EU satt och som Finland, och Åland, nu lagstadgar kring. Men vi har en lång väg kvar att gå.
År 2025 ska Finland återvinna 55 procent av det kommunala avfallet. År 2035 ska den siffran vara uppe i 65 procent . Målen för återvinningen av förpackningsavfall skärps gradvis från nuvarande 55 procent till 70 procent fram till 2030.
Det stipuleras i ett nationellt lagförslag om förbättrad avfallshantering. Förslaget som vill främja cirkulär ekonomi innebär betydligt strängare skyldigheter för kommuner, avfallsinnehavare och förpackningsproducenter.
Materialkonsumtion och avfall är centrala delar av hållbarhetsproblematiken. Tiden för omställning är knapp och Finland – samt även Åland – har nu piskan på sig från EU-håll.
Finland har nämligen nyligen fått en varning från EU-kommissionen för att man ännu inte reviderat klart den nämnda nationella avfallslagstiftningen. Utöver Finland är det flera andra medlemsländer inom EU som har blivit uppmanade att vidta åtgärder för att uppdatera lagstiftningen och se till att den är förenlig med EU:s regler.
EU vill nämligen bli en föregångare på hållbarhetsscenen och tänker göra det med hjälp av cirkulär ekonomi. I linje med EU:s klimatneutralitetsmål för 2050 föreslog kommissionen i mars 2020 en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin, med fokus på förebyggande och hantering av avfall och som syftar till att främja tillväxt, konkurrenskraft och EU:s globala ledarskap på området. Parlamentet efterlyser strängare återvinningsregler och bindande mål till år 2030 för materialanvändning.
Ålands avfallslag är en blankettlag, vilket betyder att den finländska avfallslagen tillämpas på Åland såvida inte landskapsregeringen aktivt går in för att göra ett undantag. Det vill Åland nu. I den finska propositionen ställs nämligen krav om att kommunerna ska upphandla avfallstransporterna. Det kravet vill landskapsregeringen lätta på i en anpassning av det nya förslaget som snart ska gå på remiss. Omarbetningen innebär att Åland skulle behålla dagens system, där kommunerna själva bestämmer hur det ska skötas.
Men Åland ändrar förstås inte på i kärnan av förslaget – de höjda avfallsåtervinningsambitionerna. Här har vi, likt många andra, utmaningar.
”Vi har mycket avfall, så vi måste ha system som fungerar.”
Det säger miljöminister Alfons Röblom (HI) i en intervju i måndagens tidning, där han tycker att Åland är på sophanteringsvågens ”framkant”. Han får medhåll av Mises Sofie Dahlsten i en tidigare intervju som konstaterar att vi kommit en bra bit, men fortfarande har en lång väg att gå.
”Det kommer vara utmaningar på vägen. Vi har ett kapitalistiskt system som bygger på att vi ska köpa saker för att få vinst och tillväxt, vi måste styra om det till att köpa mer tjänster, därför behöver vi börja diskutera ännu större begrepp än bara avfall.”
Det är stora saker som behöver ändras. Specifikt våra beteende- och konsumtionsmönster som utmynnat i hela den här slit- och slängkulturen vi odlat de senaste årtiondena. En kultur som riskerar att ruinera oss. Om vi fortsätter att utnyttja jordens resurser som vi gör nu skulle vi år 2050 behöva motsvarande tre jordklot. Det förstår ju vem som helst att inte är hållbart – eller ens möjligt.
Det som Åland också behöver ta itu med är producentansvaret som Nya Åland noggrannt granskade i slutet av april. Istället för att åländska företag gick med i den finska producent- och ansvarsorganisationen så skapades en åländsk variant, Proans, som är undermålig och problematisk på flera sätt. Vd Tomas Boedeker försäkrade dock Nyans reporter om att en förändringsprocess inletts där ”en riktig producentorganisation” hägrar. Det är en nödvändighet med tanke på de skärpta kraven i det nya lagförslaget.
Även om det ännu finns en lång väg att gå, för EU, Finland och Åland är det positivt att det cirkulära tänket nu blir lagstadgat. Förhoppningsvis kommer vi i framtiden prata om resurslag, istället för avfallslag. För det måste vara målet på denna sopresa.
