DELA

Demokratins stresstest

Donald Trumps tid vid makten har visat hur enkelt demokratin kan sättas ur spel.

Därför borde arbetet för att förstärka demokratin intensifieras i alla samhällen som värnar om demokratin.
Nej, Donald Trumps 100 dagar vid makten har inte varit någon höjdare för demokratin. De tvära kasten, lögnerna, föraktet och populismen riskerar i allra högsta grad undergräva demokratins trovärdighet.

I förra veckan arrangerade Ålands fredsinstituts ett lunchseminarium under rubriken ”100 dagar med Trump”. Huvudanförandet hölls av Sveriges generalkonsul Olof Ehrenkrona.

En av Ehrenkronas poänger under den intressanta föreläsningen var att Trump visat hur dåligt rustad demokratin är gentemot attacker inifrån Vita huset. Den tredelade maktfördelningen med en lagstiftande, en verkställande och en dömande makt haltar när den verkställande makten går i spinn. Eller som Ehrenkrona uttryckte det, en president med obegränsat självförtroende och begränsad kompetens.

Presidenten, som inte själv har någon politisk erfarenhet, har ändå omgett sig med personer med hög trovärdighet. Men den trovärdigheten undermineras rejält när de behöver försvara den nyckfulla presidenten.

Hur länge kan Trump sitta kvar?

Åsikterna går i sär. Den som följer mediernas rapportering kan få uppfattning om att Trump är på väg ut. Men så enkelt är det inte.

En del har jämfört Donald Trump med Richard Nixon och Watergate-skandalen. Ehrenkrona konstaterar ändå att Nixon, till skillnad från Trump har fostrats av det amerikanska systemet. Om de tunga republikanska namnen stegar upp till Trump och ber honom flytta på sig lär det knappast ha någon större effekt. För att Trump ska gå att fälla måste han själv begå ett rejält klavertramp.

Helsingin Sanomats USA-korrespondent Laura Saarikoski, som också skrivit en bok om Donald Trump, är inne på samma linje. Hon anser att den bild som finländare lever i är en illusion om att Trump är på väg att avgå. Den felaktiga bilden beror enligt henne främst på att finländare i första hand följer med högkvalitativa medier på USA:s östkust. För bland Trumps anhängare är stödet fortfarande stabilt, konstaterar hon. Kritiken mot honom ses främst som ett drev mot presidenten.

Svenska Dagbladets ledarskribent Karl Sigfred är inne på samma linje. Sigfrid anser att den medierapportering vi nu ser kan tolkas som ett önsketänkande, eftersom nästan inget etablerat mediehus klarade av att förutspå Trumps seger.

Över tre och halvt år kvarstår ännu på Trumps mandatperiod, förutsatt att han inte avsätts innan det. Oavsett hur länge Trump är världen mäktigaste man har han redan gett oss en påminnelse om att demokratin är långt ifrån självklar. När demonteringen en gång påbörjats går det fort.

Den senaste tiden har många sagt att demokratin är under attack. Det är sant att demokratin utsetts för stresstest på flera håll i västvärlden. Men det vi verkar glömma är att vi inte bara behöver skydda demokratin utan också utveckla den. För demokratin var inte perfekt innan Trump kom till makten.

I stället för att inta en försvarsposition borde vi intensifiera arbetet för att utveckla demokratin. I stället för att satsa en massa tekniska resurser borde samhället också våga satsa på att ta fram sociala innovationer som förbättrar demokratin. Dessutom borde vi stärka utbildningen i medborgarnas rättigheter och skyldigheter, minska de socioekonomiska klyftorna i samhället och värna pressfriheten.

Det viktigaste är ändå att det finns människor som inte är villiga att tumma på demokratins grundläggande principer. Oavsett om man står till höger eller vänster på den klassiska politiska skalan.

2387845